– Har du någon gång tittat på en grönsak på din tallrik och undrat hur den kom dit? Var har den producerats och hur långt har den färdats för att till slut landa på ditt fat? Hållbar matproduktion och medveten konsumtion blir allt mer avgörande för vår framtid. Som blivande arkitekt känns det viktigt att kunna vara med och skapa möjligheter för det i det offentliga rummet, säger Julia Herbert, student på Arkitekthögskolan.

I Umeå har flera stadsodlingsinitiativ startats upp på offentliga platser de senaste åren, bland annat i Broparken och på Ålidhem. Stadsodlingarna fungerar ofta som sociala mötesplatser och kan bidra till aktivitet och rörelse, trygghet och en bättre närmiljö i ett område, men ger också lokalproducerade grönsaker.

Arkitektstudenternas projekt rör sig i gränslandet mellan mat och flöden, odling och arkitektur, människor och byggnader. Genom hårt arbete och goda samarbeten med lokala aktörer har studenterna tagit fram ett förslag för att bygga ett växthus i Broparken. Under projektets gång har studenterna samarbetat med Umeå kommun och flera lokala företag och organisationer, bland annat gruppen Stadsodling i Broparken som har gett dem en djupare förståelse för vad stadsodling innebär. Tanken är också att gruppen ska använda växthuset i sina aktiviteter, där allmänheten bjuds in att delta.

– I ett sådant här projekt är det särskilt viktigt att kunna involvera och kommunicera med allmänheten eftersom det är andras engagemang som kommer att driva projektet framåt efter att

det har byggts. Vår förhoppning är att det här växthuset ska bli grogrunden för odlingskunskap och en central knutpunkt för gemenskap, säger Julia Herbert.

Vad som ska odlas i växthuset avgörs av Stadsodling i Broparken men fokus ligger på sådant som är ätbart. Stadsodlarna tar ansvar för att odla och skörda men välkomnar all hjälp de kan få från allmänheten. Placeringen av växthuset är därför väldigt viktig. Växthus och aktiviteter som relaterar till odling brukar skjutas ut i stadens utkanter och valet att bygga ett växthus i centrala Umeå är viktigt för att belysa dess syfte och funktion.

– I projektet ges studenterna möjlighet att utforska arkitekturen genom alla dess faser; allt från att undersöka platsen, att kartlägga funktioner genom att engagera sig i användarnas behov, att söka bygglov och sätta sig in i regelverk, konstruktion och projektledning, till att kommunicera projektet till allmänheten och så småningom även uppleva det färdigbyggda projektet och ta del av återkoppling från allmänheten. Det belyser inte bara ansvaret inom arkitektyrket utan visar också på möjligheterna att som arkitekt ta en aktiv roll i att tackla samhällsproblem genom att engagera sig i lokala initiativ och grupper, säger Toms Kokins, lärare på Arkitekthögskolan.

Studenterna har, tillsammans med lärare och annan personal på Arkitekthögskolan, arbetat med förberedelser och har skickat in en ansökan om bygglov. Nu hoppas studenterna att ansökan ska godkännas och att de kan påbörja bygget av växthuset senare under våren.

– På Arkitekthögskolan arbetar studenter och lärare i alla årskurser med projekt starkt kopplade till samhället och med utgångspunkt i verkligheten, ofta i samarbete med externa aktörer. Nu utvecklar institutionen en modell för samverkan mellan utbildning och omgivande samhälle. Målet är att kunna ge stöd och infrastruktur till studenter och personal att genomföra så kallade ”live projects” – projekt med verkliga kunder, beställare och budget tillsammans med lokala grupper, organisationer och myndigheter, säger Ana Betancour, rektor på Arkitekthögskolan.

Om Arkitekthögskolan:

Arkitekthögskolan är en del av Umeå universitet och ligger vackert beläget intill Umeälven, ett stenkast från centrum. Arkitektutbildningen startade år 2009 och har i dag cirka 250 studenter på kandidat- och masternivå. Skolan är en del av universitetets Konstnärliga campus som förutom Arkitekthögskolan utgörs av Konsthögskolan, Designhögskolan, HUMlab-X, Bildmuseet, Sliperiet och ett bibliotek med inriktning konst, design och arkitektur. Skolan har som mål att utbilda framtida arkitekter som kan arbeta för social förändring, mot ett hållbart samhälle, med utgångspunkt i ett etiskt förhållningssätt till professionen.