2015 bestämde sig Vestfold för att bli Norges grönaste fylke. Vid uppförandet av en ny gymnasieskola i Horten var det därför naturligt med en stark miljöprofil. Man gjorde ett ambitiöst val genom att satsa på ett miljöklassificeringssystem med fokus på hållbarhet i alla led.  

– Det har varit en spännande process. Målet var att uppfylla både miljömässiga och arkitektoniska krav samt tillgodose alla önskemål från byggherre och användare, säger arkitekten Grethe Brox-Nilsen på LINK arkitektur. 

Byggnaden har fyra våningar plus källare och ett teknikrum på taket, en fördelning som löser många problem med logistik, avstånd och åtkomst. Dessutom har det varit viktigt att bevara närheten till parken utanför. 

Tanken var att göra parken till en del av byggnaden och på så sätt skapa en stark koppling till den naturliga miljön runt omkring. Stigarna från parkens gamla del har därför dragits fram till skolan och vidare genom byggnaden. Skolan blir på så sätt ett med parken, vilket gör att byggnaden upplevs som öppen och inkluderande. 

– Vägen slingrar sig genom byggnaden och kopplar ihop den med resten av parken. Glasfasaderna ger bra dagsljus och utsyn. Man kan hela tiden orientera sig var man är och får bra kontakt med skolans omgivning, förklarar Grethe Brox-Nilsen. 

Ett ställe där hållbarhet och estetik möts 
Horten gymnasium uppfyller kraven för både passiv- och plusenergihus. Byggnaden har 3 700 m2 solcellspaneler, 13 geobrunnar, vattenburen värme och mycket isolering i väggar och tak. Stränga krav på giftinnehåll, transportutsläpp, återvinningsgrad och täthet gjorde det nödvändigt att noga utvärdera alla material. 

– Vi funderade väldigt mycket på hur vi skulle få till det med materialvalen. Vi hade inte så många referensprojekt att titta på, och det här är en byggnad med betydligt högre krav än vad som anges i de tekniska föreskrifterna. Vilken typ av material ska vi till exempel använda när vi inte kan använda betong? Vi kom fram till att massivt trä var det bästa valet, berättar Grethe Brox-Nilsen. 

Byggnaden är baserad på miljövänliga material, med fasad, golv och huvudtrappa i trä. Invändigt har man använt ek och ekparkett. Utomhus har arkitekten valt obehandlat kärnfuru. Träet står i mjuk kontrast till de stora glasfasaderna som hålls ihop av profiler i återvinningsbart aluminium från Hydro-ägda Sapa. Resultatet är en kompakt och trivsam byggnad med fantastiska ljusförhållanden. 

– Eftersom byggnaden är så kompakt har det varit en utmaning att ta tillvara dagsljuset och utsynen, särskilt i klassrum och andra lokaler som vetter ut mot atriet, berättar Grethe Brox-Nilsen. 

Lösningen blev att bygga invändiga balkonger i etager på den ena sidan av atriet. Tanken var att alla sektioner ska leda fram till atriet, som också är skolans viktigaste uppehållsrum. Skolans olika avdelningar ligger i nära anslutning till det här utrymmet, vilket gör det lätt att orientera sig samt ger en känsla av tillhörighet. 

I projekteringen av byggnaden har man använt sig av BIM (byggnadsinformationsmodellering). BIM är digitala 3D-modeller som gör det möjligt att visualisera, planera, kalkylera och koordinera byggnader och ger ett bättre och enklare samarbete mellan olika yrkesgrupper. Grethe Brox-Nilsen förklarar: 

– BIM har varit en del av projekteringen. En gemensam modell har använts för att undvika kollisioner mellan de olika yrkesgrupperna samt för att få en visuell översikt i 3D. På byggplatsen installerades stationer där man kunde navigera sig runt i modellen. 

Med hjärterum som utgångspunkt 
På skolan kallas atriet för ”hjärterummet”. Den här stora, öppna ytan används av både elever och lärare och kan beskrivas som byggnadens hjärta. 

– En av våra främsta visioner var att skapa ett rum där eleverna trivs och där utanförskap inte har någon plats, säger Runar Bekkhus som representerar byggherren, Vestfold fylke. 

Rummet är öppet och trivsamt, och har delar för både social samvaro och arbete. Hela skolan ger ett transparent och inbjudande intryck tack vare de stora glasfasaderna som utgör entréer både från öst- och västsidan. En stor ektrappa möjliggör vertikal kommunikation i atriet. 

– Varje dag köar eleverna för att komma ner till hjärterummet. Kön rör sig nedför trappan som en ringlande orm på rasterna. Hjärterummet blev minst lika bra som de hade hoppats på, berättar Runar Bekkhus. 

De stora glaspartierna och det transparenta taket innebar emellertid en del utmaningar för CO2-kalkylen. Det krävdes till exempel fem centimeter extra isolering i ytterväggarna. De stora glasfasaderna skulle knappast ha varit möjliga utan de goda isolerande egenskaperna hos Sapas aluminiumprofiler. 

Hållbarhet i världsklass 
Horten gymnasium har byggts med hänsyn till hållbarhet genom hela värdekedjan. Det omfattar allt från materialval och energilösningar till källsortering på byggplatsen. Totalt sett har detta bidragit till minst 40 procents reduktion av växthusgaser jämfört med en referensbyggnad. 

Runar Bekkhus berättar att man har fokuserat mycket på källsortering under byggnationen. 

– Vi har klippt upp dammsugarpåsar och sorterat innehållet, säger han. 

Horten gymnasium vann BREEAM Awards 2019 i kategorin för offentliga byggprojekt. BREEAM är ett världsledande miljöcertifieringssystem för byggnader. Detta befäster nya Horten gymnasium som Norges grönaste skola. 

– Det är viktigt att förstå hur arkitekturen påverkar miljön. I det här projektet har vi använt vår hållbarhetskompass. Vi har skapat något som kan användas i flera generationer, avslutar Grethe Brox-Nilsen.



Källa: Sapa Building Systems