– Vi är ju en stor fastighetsägare med många sådana här campusområden och vi jobbar mer och mer med innovationer, säger Per Löveryd, innovationssamordnare på Akademiska Hus.

FED är ett av flera pågående innovationsprojekt inom energiområdet som Akademiska Hus är involverade i. Ofta sker en korsbefruktning mellan satsningarna. I FED utnyttjas till exempel solceller, likströmshus, kyllager och batterier från andra projekt medan projektet självt finansierar installationer för över 13 miljoner kronor.

– Vi jobbar med byggnadernas styrsystem först och främst. Vi är bland annat ute efter att nyttja byggnadens stomme för att kunna lagra energi och då måste vi bygga om styrsystemen. Sen har vi också energiproducerande enheter på området, vi har till exempel kylvärmepumpar och vår kraftcentral där biobränsle för värme och elproduktion med hetvatten och ångpannor kombineras med förbränningsforskning.

FED innebär i korta drag en digital marknadsplats som utvecklats av projektpartnern Ericsson. Den innefattar både el, värme och kyla och tar hänsyn till såväl byggnadernas konsumtion och produktion som prognoser för väderlek och energipriser. Byggnaderna inom FED-systemet kan då köpa och sälja överskottsenergi sinsemellan samtidigt som systemet är kopplat till de allmänna näten i staden.

– Den stora skillnaden för oss är att FED-marknadsplatsen kommer att styra över våra system och eftersom handeln sker via digitalt via smarta agenter så blir det mindre manuell styrning för våra tekniker, säger Per Löveryd.

Trots att FED är ett projekt som ska avslutas efter två år så är Akademiska Hus engagemang långsiktigt. Handelsplatsen kommer att fortsätta rulla på Chalmers campus och i förlängningen tror Per Löveryd att lösningen kan komma att implementeras på fler av Akademiska Hus campus.

– De här investeringarna vi gör nu är ju reella och inget vi stannar upp sen. Det finns ju ett liv efter FED och vi hoppas att det även kan komma till nya projekt så att vi kan fortsätta utveckla systemet.



Källa: Johanneberg Science Park