Kommunen vänder sig mot flera saker i domen, framför allt att domstolen hänvisar till att det är viktigt ”att bevara helheten av stadsmiljön”. Det uppfattar kommunen som en fri och helt ny tolkning av riksintresset.

– Så står det ingenstans i det beslut som Riksantikvarieämbetet tog om riksintresset 1996. Nu argumenterar domstolen mer kring stadsbildning generellt i stället för enbart aspekter kring riksintresset, säger kommunstyrelsens ordförande Fred Nilsson.

I överklagandet skriver kommunen att domstolens utslag är av mycket stor vikt för Härnösands framtida stadsutveckling. Om mark- och miljödomstolens nya och fria tolkning av riksintresset står sig läggs ”en död hand över staden”.

Kommunen ifrågasätter också att domstolen lägger stor vikt vid en beskrivning av riksintresset som Länsstyrelsen gjorde 2013, men som inte har beslutats av Riksantikvarieämbetet. I den betonas kopplingen till och utblicken mot vattnet, något som inte heller nämns i den ursprungliga beskrivningen av riksintresset.

Domstolens hänvisning till en tidigare dom som gällde kvarteret Thor i Umeå är heller inte relevant, anser kommunen. Där handlade det om ett höghus vid den främsta historiska paradgatan i Umeå.

I fallet med hotellet på Kanaludden är den nya byggnaden placerad ”på mark som låg under vatten vid stadens tillkomst och som ingår i vad som kan betraktas som en ny årsring i Härnösands utveckling, med modern bebyggelse (bl.a. simhallen), och som genom bl.a. trafikleden Brunnshusgatan är väl avgränsad från den närmast liggande värdekärnan (Östanbäcken)”.

– Jag tycker att våra argument är mycket starka och hoppas naturligtvis att vi når framgång i nästa instans. Allt annat vore mycket olyckligt och ett dråpslag för utvecklingen av Härnösand och Höga Kusten, säger Fred Nilsson.




Källa: Härnösands kommun