Historien om BoKlok - Samma driv efter 30 år i branschen

– Det kändes bara så självklart. Jag var med min pappa ute på byggen. Han blev senare arkitekt och det var spännande att se hur husen på ritpapperet blev färdiga hus. Vi hade väldigt roligt ute på byggena. En bra gemenskap.

Efter 30 år i byggbranschen skulle man kanske tro att det är husbyggande som är främsta drivkraften. Men att ha kul på jobbet är snarare det som får Jonas Spangenberg ur sängen på morgonen.

– Alla som känner mig vet att jag brukar säga att det är roligare att ha kul. Och det menar jag verkligen. Om man gör något man tycker är roligt så går tiden av bara farten. Men om något är tråkigt kan fem minuter kännas som en evighet.

Första jobbet efter ingenjörsstudierna i Lund öppnade många möjligheter men gav också en viss bismak.

– Då för tiden fanns det en del konstiga värderingar i vissa delar av den här branschen. Och jag gillade inte det struntet. Jag ville fokusera på att skapa bra projekt. Så jag började fundera på att söka mig till Skanska som hade kommit längre i arbetet med att skapa en sund kultur.

1997 blev Jonas Spangenberg inbjuden till Skanska och IKEAs invigning av det första BoKlok-projektet. Ingvar Kamprad var på plats och hälsade alla nya hyresgäster välkomna.

– Jag minns fortfarande att Ingvar gick runt och kramade alla de boende. Han stod på loftgången i lusekofta och tofflor och höll ett fantastiskt tal. Då tänkte jag att den här idéen är ju jädrigt häftig. Det var där och då jag bestämde mig för att det här vill jag göra. Så när tillfället dök upp valde jag att börja på Skanska.

Väl på Skanska fick han uppdraget som mässgeneral för Skanskas satsning under bomässan H99 i Helsingborg. Nere vid kajen på mässområdet skulle BoKlok presenteras för den breda allmänheten.

– Behovet av bostäder för människor med lägre inkomster var väldigt stort efter finanskrisen i början av 1990-talet och Skanska och IKEA såg det här behovet. Man slog sina påsar ihop och började skissa på ett helt nytt boendekoncept.

På H99 byggdes ett helt BoKlok-hus upp och det hölls säljstart för ett kommande projekt i Helsingborg. Folk köade i nästan två dagar innan säljstarten.

– Det var ju inte hållbart i längden att kunderna skulle stå ute i ur och skur. Vi behövde hitta ett system som funkade. Och det skulle vara lika för alla. Efter tag landade vi i det system med säljstarter och turordningsdragning på IKEA-varuhusen. Den som får första numret får först välja vilken lägenhet som han eller hon vill köpa.

Idéen till BoKlok-konceptet föddes i början av 1990-talet när medarbetare från Skanska och IKEA träffades på en bomässa i Karlskrona. Där väcktes en tanke om att ta fram ett boendekoncept som riktade sig till vanliga människor.

– Ingvar Kamprad [IKEAs grundare] fick nys om idén och ville att det nya konceptet skulle nå en särskilt behjärtansvärd grupp som annars inte skulle ha råd med en ny bostad. Det var då vår typkund med den ensamstående sjuksköterskan med ett barn började växta fram.

Fortfarande idag utgår BoKlok från en typkund när priserna sätts.

2009 fick Jonas Spangenberg i uppdrag att se över verksamheten i BoKlok. Det hade byggts runt 300 bostäder om året men nu ville Skanska och IKEA satsa ordentligt och Jonas Spangenberg fick ansvaret att leda arbetet.

– Jag minns det fortfarande, vårt första möte för alla i BoKlok. Vi var 22 BoKlokare. Vi turnerade runt i hela Sverige med våra säljstarter på IKEA-varuhusen. Vi var verkligen ett sammansvetsat gäng.

Och det gick bra. Under åren 2014-2016 upplevde Sverige en byggboom. BoKlok ökade snabbt i volym till att bygga nästan 1000 bostäder om året. Personalstyrkan ökade i lika snabb takt och snart var man uppe i över 200 tjänstemän och 200 yrkesarbetare i fabriken i Gullringen utanför Vimmerby.

– Varje år träffades vi alla i fabriken i Gullringen. Det var nästan lite väckelsemöte över stämningen. I positiv mening. Alla kände väldigt starkt för uppgiften. Bostadsklyftan i Sverige minskade inte under den starka byggkonjunkturen. Tvärtom. Situationen bara förvärrades av att det mesta som byggdes blev väldigt dyrt.

– Ingen i branschen verkade analysera behovet utan alla siktade på premiumsegmentet. Ganska märkligt. De flesta andra branscher har olika erbjudanden till olika kundgrupper men inom bostadsutveckling satsade alla på de med höga inkomster.

Det var då det. Konjunkturen började vika under 2017 och allt fler började snegla på BoKloks segment.

– Nu dyker det upp allt fler aktörer som beskriver sig på liknande sätt som vi. Vi måste så klart vara ödmjuka inför en ökad konkurrens och hela tiden utvecklas. Konkurrens är bra. Det gör att vi måste hålla oss alerta.

Trots uppgångar och nedgångar i konjunkturen är han övertygad om att BoKlok har en viktig roll att spela lång tid framöver.

– Behovet av bostäder för människor med vanliga plånböcker är fortsatt stort. Idén som Ingvar länge hade drömt om kommer inte bli mindre relevant. Det är vår uppgift att fortsätta i hans anda.



Källa: BoKlok