Limträ handlar om stora intryck, små avtryck och vilka värderingar man vill lämna efter sig
Limträ fungerar lika bra i miljöer där en naturlig träkänsla eftersträvas som i dolda konstruktioner. I Sverige har vi använt detta starka och miljösmarta konstruktionsmaterial i över 100 år. Många av limträbyggnaderna från förr är idag beundrade för både sin form och hållbarhet. Det bevisar att kvalitet aldrig blir omodernt och kan vara ett tecken på att framtidens byggnader också kommer att bestå mest av trä.
Under mitten av 1900-talet hamnade limträ lite i skuggan av dåtidens mest populäramaterial: stål och betong. En ökad miljömedvetenhet och nyfikenhet på hur gamla traditioner kan hjälpa oss att lösa dagens samhällsutmaningar har dock ändrat spelplanen. Idag räknas limträ som ett framtidsmaterial för ekonomiska och hållbara, men även bekväma och vackra byggnader.
– Limträ har många fördelar. Dess förmåga att bidra till intressant och modern formgivning är en orsak till att fler och fler arkitekter och konstruktörer fått upp ögonen för materialet, säger Johan Fröbel, chef för teknik och distribution på branschorganisationen Svenskt Trä.
Närproducerad råvara håller än
I Sverige har vi producerat limträ sedan 1919. Materialets svenska historia började i Töreboda, beläget vid Göta Kanal, mellan Vättern och Vänern. Här fanns skogen och skickliga hantverkare, och den lilla orten var en bra knutpunkt för vidare transport av det färdiga limträet till Stockholm och Göteborg. Numera produceras limträ på flera orterrunt om i landet och limträproduktionen har ökat stadigt de senaste åren. Merparten säljs fortfarande inom Sverige men en stordel går också på export.
– Det har hänt mycket i den svenska limträbranschen de här 100 åren. Vi har utvecklat våra träkunskaper och -konstruktioner, och nu är det dags att dela med oss av vårt kunnande. Idag finns ett stort utbud av limträprodukter som gör miljösmart byggande enklare än vad det var förut. Den lagändring på 90-talet som gjorde det tillåtet att bygga trähus i fler än två våningar har också gjort sitt för att driva på utvecklingen, säger Johan Fröbel.
Utveckling som skapar möjligheter
Idag finns många bevis på innovativa sätt att använda limträ. Sara Kulturhus i Skellefteå är ett tydligt exempel. Projektet har blivit något av en förebild inom hållbar arkitektur och husets utformning har visat att modern produktionsteknik och färska branschkunskaper har banat väg för nya designmöjligheter. Landvinningarna inom limträ har även ökat möjligheterna att använda mer avancerade former i traditionella limträkonstruktioner som maskinhallar, ladugårdar och ridhus. Utvecklingen är ganska logisk, för vem har egentligen sagt att den typen av byggnader bara ska vara funktionella utan att tilltala ögat?
Större intryck som ger mindre avtryck
Flera större företag och varumärken har också insett fördelarna med att förknippas med tidlöst och miljösmart limträ. Ett exempel är den nya ICA supermarket-butiken av limträ som just nu uppförs i Lindvallen, Dalarna. För ICA blir det ett sätt att existera i harmoni med traktens byggnadstradition men också poängtera företagets fokus på hållbarhetsfrågor. På Gotland bygger deras konkurrent, Lidl, en butik av KL- och limträ som enligt uppgift kommer att bli världens första klimatneutrala livsmedelsbutik.
– Idag handlar limträbyggande förvisso fortfarande om att bygga enkelt, hållbart och ekonomiskt men också om vilka intryck man vill skapa, hur lite avtryck man vill göra, och vilka värderingar man vill lämna efter sig, menar Johan Fröbel.
– Det finns egentligen inga hinder för vad som går att bygga med limträ. Ibland behöver bra idéer och nya tillvägagångssätt bara lite tid för att fastna. Det ska bli spännande att se vilka limträprojekt som dyker upp härnäst och formar framtiden, avslutar han.
Källa: Svenskt Trä
