– De som väljer att bo i detta område kan vara en selekterad grupp som prioriterar närhet till de centrala delarna av staden och kanske accepterar en högre ljudnivå. Det kan också vara så att bostadsbristen centralt i större städer höjer toleransen för vad man accepterar i sin boendemiljö, säger Helena Hasslöf, legitimerad läkare och doktorand på Arbets- och miljömedicin (AMM), Sahlgrenska akademin.

Det undersökta området ligger i Gårda i centrala Göteborg, intill E6/E20, med spårvagnar och en järnvägsbro som andra bullerkällor. Resultaten i den rapport som tagits fram bygger på beräkningar av bullernivåer i området och de boendes egna uppfattningar om hur mycket de störs.

Materialet presenteras i en tid av diskussioner om bostadsbrist centralt i större städer, förändrade bullerregler och förtätad bebyggelse i framför allt storstädernas centrala delar.

Få upplevde sig störda
De förväntningar forskarna hade på resultaten byggde delvis på en tidigare undersökning i Klippan, ett liknande bullerutsatt område i Göteborg där andelen störda var över 30 procent. Denna gång gav dock boendeenkäterna en helt annan bild.

I det aktuella bostadsområdet i Gårda var det bara 7 procent av de boende som klassificerades som störda av trafikbullret, mot förväntade 25 procent. I de bullrigaste delarna (60-70 dB) var andelen störda 12 procent. För att räknas som störd av bullret krävdes att man uppgett att man störs ”ganska mycket”, ”mycket” eller ”oerhört mycket”.

Områdets design, med bland annat bullerplank och u-formade huskroppar, tros vara en del av förklaringen till att så få ansåg sig störda. 96 procent uppgav att det fanns tystnad inne i bostaden och 82 procent sa sig ha ett helt tyst rum. Dessa siffror är högre än vad man fann i Klippan där störningsgraden var högre och huskroppar som avskärmar bullerkällor inte finns på samma sätt som i Gårda. Nya byggmetoder, med exempelvis effektiv ljudisolering, skulle också kunna bidra till den låga störningsgraden.

Sömnproblem och stress
Trafikbuller orsakar bland annat upplevd störning, sömnproblem och stressreaktioner i kroppen, ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, försämrad talförståelse och kommunikation, försämrad inlärning och prestation.

Att dagens byggnadsstandard ofta kan bidra till bra ljudmiljö inomhus beskrivs i Folkhälsomyndighetens senaste miljöhälsorapport från 2017. Samtidigt kvarstår den bullriga utomhusmiljön vid bostaden.

– Även om man kan använda modern byggteknik för att skapa bra ljudmiljö inomhus så exponeras man fortfarande för bullriga miljöer utomhus i bostadens närhet. Enligt Miljöhälsorapport 2017 har studier visat att effekter av utomhusmiljön inte går att bortse från ur ett hälsoperspektiv, konstaterar Helena Hasslöf.

Källa: Göteborgs universitet