– Beställarna behöver ta större hänsyn till vägarbetarnas arbetsmiljö och vara beredda att betala för det, fortsätter Johan Karlsson.

Han får medhåll av riksdagsledamoten Magnus Manhammar (S) som i höstas motionerade om kraftigt höjda böter för den som kör för fort vid ett vägarbete.

– Det är fruktansvärt att det ska vara förenat med livsfara att laga och bygga vägar, säger han.

Under perioden 2003 – 2015 inträffade det enligt en studie av Trafikverkets 3 958 trafikolyckor med personskador i anslutning till olika typer av gatu- och vägarbeten. I cirka 200 av olyckorna var en eller flera vägarbetare inblandade i. Sex vägarbetare omkom, 39 skadades svårt och övriga lindrigt. Cirka en tredjedel av de skadade vägarbetarna arbetade utanför ett fordon, till exempel med räckesuppsättning, trafikreglering eller inspektioner. 20 stycken arbetade som flaggvakter, som är en av de absolut mest utsatta yrkesgrupperna.

– Arbetsmiljön för de som arbetar på vägarna måste bli bättre. Istället har den blivit sämre. Det är en helt oacceptabel utveckling, säger Magnus Manhammar.

Varför har det blivit så?
– Jag tror att en förklaring att upphandlingar idag nästan bara handlar om att pressa priserna. Jag tycker att exempelvis Trafikverket borde ta större hänsyn till vägarbetarnas arbetsmiljö, och också vara beredd att betala för det.

Vilket väl skulle leda till högre priser?
– Ja, men då får det göra det. Arbetsmiljön måste få kosta pengar. Dessutom tror jag inte att det behöver kosta mer samhällsekonomiskt eftersom det skulle leda till färre olyckor. Men det viktigaste är att det skulle rädda liv och minska antalet skadade.

Att priset är avgörande när vägarbeten upphandlas, bekräftas av forskaren Sonja Forward vid Väg- och transportforskningsinstitutet VTI som häromåret granskade frågan på uppdrag av Trafikverket.

– Priset styr vem som får upphandlingarna. Att göra ordentliga avspärrningar och ta in TMA-bilar eller liknande kostar pengar. Det är vägarbetarna som blir drabbade när man inte lägger ner tillräckligt med energi på att skydda dem.

Johan Karlsson, arbetsmiljöombudsman på fackförbundet Seko som organiserar många vägarbetare, berättar att en extra utsatt grupp är de som märker ut vägarbetsplatser.

– Många vittnar om att det ibland, framför allt vid mindre jobb som att exempelvis laga en skylt eller ett mitträcke, är farligare att markera ut arbetsplatsen med koner och liknande, än att göra själva jobbet, säger han.

Vad ska man göra åt det?
– Är det en farlig arbetsuppgift ska man, enligt min uppfattning, inte utföra den. Säkerheten måste alltid komma i första hand. Därför bör det i upphandlingarna finns tydliga arbetsmiljökrav. Det gör det inte idag.
– Ska det till exempel sättas ut koner eller liknande på trafikerade vägar, ska det alltid först finnas ett skydd på plats till exempel i form av en TMA-bil eller liknande.

Det kostar pengar?
– Ja, och det måste man vara beredd att betala för från Trafikverkets och andra beställares sida. Entreprenörerna behöver kunna räkna hem säkerhetskostnaderna. Annars finns det risk för att de som satsar på en bra arbetsmiljö förlorar uppdrag till förmån för företag som slarvar med den. Det leder till en osund konkurrens.

Johan Karlsson säger att ett av de absolut bästa sätten att minska risken för olyckor vid vägarbeten är att stänga av vägen och leda om trafiken.

– Det borde man göra i betydligt större omfattning än vad som sker idag, oavsett om det handlar om ett arbete som bara tar en timme eller ett som tar flera dagar. Då kan man jobba utan att behöva känna oro. Dessutom går det att arbeta betydligt effektivare.

Liknande uppfattning har riksdagsledamoten Magnus Manhammar:
– Så gör man i många andra länder och det fungerar bra. Det bord det göra här också.



Text: Mikael Bergling och Patrik Trägårdh/I Perspektiv