När Göteborgs stads lokalförvaltning upphandlar entreprenör inför nya byggprojekt, ställs krav på att byggavfallet ska minska genom att det antingen återvänds, återvinns eller energiutvinns i värmeverk. I sista hand ska det deponeras.

– Att hantera avfall på ett bra sätt kräver engagemang från alla parter i ett projekt: beställare, entreprenör och avfallsentreprenör. Det gäller att arbeta aktivt med frågan och som i Peabs fall redan från början tänka till om vilka fraktioner som ska vara på plats och var. Samt att göra det så enkelt som möjligt att göra rätt, säger Therese von Wachenfeld Falemo som är sakkunnig miljöingenjör på lokalförvaltningen.

Precis så arbetar Peab i projektet, arbetsledare Louise Goksöyr berättar:

– Tidigt i projektet hade vi ett gemensamt startmöte där vi gick igenom våra sorteringsmål och hur vi på bästa sätt kunde planera för en bra avfallshantering. Vårt mål i projektet är en sorteringsgrad på 95 procent, fram till idag har vi faktiskt lyckats sortera 100 procent av vårt avfall, vilket är jätteroligt.

Den 1 augusti infördes EU:s nya avfallsdirektiv i Sverige. Den nya lagstiftningen har som syfte att främja övergången till en cirkulär ekonomi, det vill säga en ekonomi där resurserna cirkuleras i samhället genom återbruk och återvinning

I Glöstorpsskolan återanvänds stolarna i den tidigare aulan, och fasadsten från ett annat projekt återbrukas. I andra projekt har lokalförvaltningen tittat på att återanvända dörrar, lister och annan inredning. Inför rivning, inventeras förskolor och skolor för att material ska tillvaratas.

I startmötet med Suez gick Peab igenom vilka fraktioner projektet skulle ha samt var de skulle stå på arbetsplatsen för att bli så lättillgängliga som möjligt. Inledningsvis hade projektet åtta olika fraktioner (trä, brännbart, deponi, gips, fyllnadsmassor, wellpapp och kartong, skrot och metall samt farligt avfall). De utökades till elva (även övrig plast, returplast och el-avfall). Projektet har inte glas som separat fraktion, vilket är en del av det nya lagkravet, eftersom behovet inte finns. Peabs KMA-samordnare Caroline Eklund menar att den största utmaningen som lagstiftningen fört med sig är kravet på att numera sortera plats i separata fraktioner.

I projektet ser man flera positiva effekter av en noggrann sortering. Det blir bättre ordning på arbetsplatsen, underentreprenörerna tar ansvar för sina beställningar när de vet att de måste hantera avfallet och man har börjat tänka återbruk istället för slit och släng.


Konkreta exempel på avfallshantering och återbruk i Glöstorpsskolan:

• Samarbete med stenullstillverkaren Rockwool kring återvinning av takisolering.
  Genom en tidig dialog med Rockwool kunde projektet återvinna 15,5 ton takisolering som utan samarbetet med Rockwool hade gått till deponi.
• Återbrukad stenfasad från ett av Peabs tidigare egenutvecklade projekt.
  Fasaden var av liknande karaktär som en fasad i ett annat projekt där en del fasadmaterial blivit över. Detta togs till vara och byggdes in, vilket sparat på både miljön och plånboken.
• Återbruk av gammal inredning.
  Delar av inredningen från den gamla skolan har sparats och ska återanvändas i den nya, bland annat stolarna i den tidigare aulan.