Alla som rör sig på tak ska använda säkerhetslinor. Idag finns flera aktörer som arbetar med att utveckla taksäkerheten och driva innovationen framåt för att ta fram ny utrustning. Utvecklingen drivs dock inte bara av aktörer inom branschen utan av branschregelverk och branschpraxis som Arbetsmiljölagen och den egna Branschstandarden över fasta taksäkerhetsanordningar. Nivån på säkerheten påverkas mycket av hur regler och praxis tolkas, däremot har man genom åren sett att det blivit striktare tolkningar av befintliga arbetsmiljöregler. Inte minst sedan Arbetsmiljöverket år 2015 tog fram sanktionsavgifter där takentreprenörer, fastighetsägare eller fastighetsförvaltare kan tvingas betala upp till 400 000 kronor vid överträdelse av arbetsmiljölagen.

Finns mycket kvar att göra
Även om säkerheten blivit bättre de senaste åren har en del fastigheter i Norden fortfarande brister eller saknar anordningar för taksäkerhet. Det finns därför mycket kvar att göra på området, där många yttre faktorer påverkar. Ibland kan det handla om att takentreprenören inte håller sig uppdaterade om säkerheten, eller så handlar det om gamla vanor där entreprenören gör som denne alltid har gjort.

Den mänskliga faktorn
Precis som med allting annat spelar det ingen roll hur mycket någon investerar i säkerhetsfrämjande utrustning om de är oförsiktiga eller struntar i att följa reglerna. Även den mänskliga faktorn påverkar säkerheten. Därför bör varje besök på taket ses som unikt och att en riskanalys utförs innan arbetet sätts igång. – Mycket beror på vem som är på taket och hur situationen ser ut. Som hur ofta är personen på taket, hur mycket kunskap och erfarenhet denne har, vilka väderförhållanden som råder. Ta också hänsyn till om det är en stressad situation, vilken typ av arbete som ska utföras och om verktyg eller utrustning ska med upp. Det är många variabler förutom utrustningen som påverkar taksäkerheten, säger Ulf Gustafsson, på Weland Stål AB, som jobbat med taksäkerhet i mer än 20 år.



Källa: TiB