Kompetensområde Kunskapsmiljöer på FOJAB arbetar med skolor och lärmiljöer för barn, unga och vuxna. Charlotte Kristensson ansvarar för ett team med både bredd och spets som har möjlighet att ta sig an projekten från den allra första fasen ända fram till färdig projektering.


Delaktighet och förankring
Att finnas med tidigt i processen är en av framgångsfaktorerna för att kunna bygga en riktigt bra skola, menar Charlotte Kristensson. När det gäller Mörrum var hon själv med redan på det allra första idéstadiet. Hon utredde Karlshamns kommuns lokalbehov i ett längre perspektiv, och kunde då konstatera att det behövdes en helt ny skola i Mörrum som var bättre anpassad efter verksamheten, istället för de många små som fanns vid tillfället.

FOJAB fick uppdraget och redan från start arbetade teamet nära politiker, tjänstemän, pedagoger och eleverna själva – också det en nyckelfaktor. Att bygga skolor är en komplex process med många berörda och FOJABs skolteam arbetar med olika processverktyg för idéutveckling, delaktighet och förankring.

– Vi lägger mycket kraft på att ta fram en projektvision som alla står bakom. När vi sedan presenterar förlaget är alla med på tåget, förklarar Charlotte.


Inga korridorer
FOJAB förankrar gestaltningen i forskning om inlärning och utveckling. I Mörrum hölls workshops med lärarna, där bland annat kunskapen om trygga hörn fångades upp. Det handlar om att hörn ofta är uppskattade ytor i skolan, de känns trygga, men om de störs av dörrar där folk springer ut och in fungerar de sämre som lärmiljö.

– Arkitektur spelar roll. Den fysiskt byggda miljön är pedagogiska verktyg och en katalysator för lärande och utveckling.

FOJABs team strävar efter att maxa det Charlotte kallar lärmiljöfaktorn, att utnyttja kvadratmetrarna på bästa sätt. Att bygga hus är dyrt, så det gäller att minimera varje utrymme som går åt till oväsentligheter.

– Mörrums nya skola är den första skola vi byggt helt utan korridorer! Här finns en minimum av kommunikationsytor, i det närmaste allt är lärmiljö.


Anpassa ytan efter verksamheten
Det där med yta är inte okomplicerat. En skola ska tillfredsställa många behov och inte sällan har verksamheten en lång önskelista på vad den nya byggnaden bör innehålla. Det är inte alltid lätt att dra gränsen, att säga vad som är nödvändigt och inte. Men då kan FOJABs arkitekter hjälpa till. FOJAB har utvecklat ett verktyg för att beräkna lokalbehovet utefter verksamhetsbehovet.

– Det är ett sätt att optimera utrymmet utifrån läroplanen och beräkningen brukar tas emot med tacksamhet från beställarens sida.


Trygga hemvister och rumslig variation
Mörrums nya skola är en grundskola för årskurs F-6, med plats för 550 elever. En utmaning var att skolan inte skulle kännas för stor. Lösningen blev att bryta upp den stora huskroppen i sex mindre byggnadsvolymer med flera entréer och hemvister. Från hemvisterna tar man sig vidare till de gemensamma utrymmena – i strumplästen eftersom allt hänger ihop.

– Skolor idag byggs ofta med en enda stor huvudentré. Då är det lång väg för eleverna att ta sig till sina hemvister, och man ska ut och in flera gånger om dagen. Vår slogan var ”När du öppnar dörren är du framme”. Det ger en omedelbar närhet mellan ute och inne, och en betydligt tryggare miljö.

I den traditionella skolan är alla rum lika stora, men i Mörrum finns en bred variation som bättre möter dagens pedagogiska behov. Flexibel användning av lokaler är alltid en viktig parameter för FOJAB och en betydelsefull hållbarhetsaspekt. En lokal som kan användas av flera olika verksamheter vid olika tidpunkter är både ekonomiskt och klimatmässigt smart. I Mörrum är de gemensamma lokalerna, såsom verkstäder, kökslab och matsal, placerade så att de enkelt ska kunna hyras ut exempelvis till föreningar och annan kommunal verksamhet i Mörrum.

– Kunskapsmiljöer är viktiga mötesplatser som också bidrar till att öka den sociala hållbarheten i samhället.


Rörelseglädje utgångspunkten
FOJAB ritar inte bara skolbyggnaden i Mörrum utan ansvarar även för inredning och utemiljö. Barnen har tecknat, byggt modeller och spelat in filmer som varit underlag för landskapsarkitekternas arbete med skolgården. Rörelseglädje är utgångspunkten och bygger på forskning som visar att inlärning stöds av rörelse. Rörelsefaktorn, ett verktyg som FOJAB utvecklat tillsammans med Riksidrottsförbundet, används i utformningen.

– Vi tänker alltid på den kompletta lärmiljön. Mörrums skola är ett fint exempel på hur slutresultatet blir när vi kan arbeta enligt processens alla steg. Med samarbete och delaktighet från start till mål, med samverkanslösningar för ökad hållbarhet och en upplevelserik arkitektur som bidrar till barnens lärande. Det blir juvelen i kronan, säger Charlotte Kristensson.


Fakta: Mörrums skola 
Yta: Drygt 6000 m2
Beställare: Karlshamns kommun
Arkitekt: FOJAB
Klart: Skolbyggnaden beräknas vara klar till höstterminen 2022. Arbetet med skolgården fortsätter under läsåret 2022/2023.


Källa: FOJAB Arkitekter