Hösten 2012 lanserade IMM (Institutet mot mutor) för första gången Näringslivskoden. Syftet var att hjälpa företag att förstå och följa lagstiftningen kring korruption. I augusti 2020 släpptes en uppdaterad version.

– Korruption är inte ett statiskt område, säger IMM:s generalsekreterare Natali Engstam Phalén. Vad som är acceptabelt och inte acceptabelt förändras. Medvetenheten och kunskapen om hur man bör jobba med de här frågorna förändras också. Det gör att det finns anledning att nu och då se över koden och säkerställa att den håller sig i takt med samhällsutvecklingen.

Den nya versionen innehåller fler praktiska exempel och tydligare vägledning. Två viktiga delar kan också laddas hem separat: avsnitten Förmåner och Mellanhänder.

– Det är meningen att man ska få en handfast och konkret hjälp, säger Natali Engstam Phalén.
– ”Är det okej att svara på inbjudan på det här evenemanget? Är det okej att uppvakta vår kund med den här typen av julgåva?” Om man tittar på hur lagstiftningen ser ut är den rätt svår att förhålla sig till i praktiken. Den använder begrepp som att det är otillåtet att i olika situationer ge otillbörliga förmåner, men den har ingen definition av vad en otillbörlig förmån är i alla sammanhang. Utifrån den aspekten finns ett behov av ökad tydlighet.

Vad behöver samhällsbyggnadssektorn göra för att bli fri från korruption?
– Inom samhällsbyggnad är det mycket kontakt mellan privat och offentlig sektor, i stora projekt med mycket pengar och många aktörer involverade. En utmaning är att hitta ett vettigt sätt att prata om de här frågorna, att skapa en tydlighet och enkelhet kring vad man ska uppmärksamma och förhålla sig till. Man behöver träna personer i bred basis på vad man ska reagera på. Det tror jag är den största praktiska utmaningen. Och där kan man ta stöd och hjälp av koden, säfer Natali Engstam Phalén.



Källa: Byggcheferna