Genom fler kollektiva levnadssätt och boendemiljöer kan vinsterna bli många både för den enskilde individen och samhället i stort, inte minst vad gäller minskad klimatpåverkan när färre resurser och funktioner kan nyttjas smartare av fler. Men delat boende, eller så kallat co-living, kan göras på många olika sätt och med varierad effektivitets- och trivselgrad. Detta innovationsprojekt, som Semrén & Månsson deltar i, vill hitta svaret på hur man skapar de mest optimala miljöerna för co-living.

– Att få vara med och fördjupa oss i framtidens delade boende i ett stort innovationsprojekt tillsammans med andra branschkollegor och experter känns både spännande och högst aktuellt. Ett välfungerande co-living kan verkligen vara med och påverka i rätt riktning för ett hållbart samhälle, säger Ulrika Liss-Daniels vd för Semrén & Månsson Group.

– Genom lyhördhet för de boendes idéer, intressen och behov hoppas- och tror vi att denna grundliga studie kommer att skapa förståelse och verktyg till hur ett delat boende på bästa sätt kan utformas, tillägger Lena Fagle, uppdragsansvarig arkitekt på Semrén & Månsson.

Framtidens hållbara boende
Innovationsprojektet innefattar även två aktivalaboratorierna, HSB Living Lab och KTH Live-In Lab, som forskar om just framtidens hållbara boende. Semrén & Månsson har ritat Kv Forskningen som innehåller KTH Live-In Lab och är, som samarbetspartner, även fortsatt delaktig i utvecklingen.

– Co-living är ett intressant område som vi gärna vill lära oss mer om. Det adresserar viktiga samhällsfrågor som hur vi kan bo mer hållbart i framtidens städer när urbaniseringen ökar. Den här typen av delade boenden kan också bli ett sätt att motverka den ensamhet och psykiska ohälsa som vi ser växa i dagens samhälle, säger Emma Sarin, projektchef på HSB Living Lab.

-Att vetenskapligt påvisa en planlösnings effekter både kring användande och ur ett resursanvändningsperspektiv kommer bli oerhört spännande och utmanande. Vi ser mycket fram emot att i fullskala bygga upp och testa de geometrier som studien resulterar i, säger Jonas Anund Vogel, föreståndare på KTH Live-In Lab.

Ökad delning av tjänster, resurser och funktioner
Innovationsprojektet innebär att det görs en kartläggning och grundlig analys av ett antal nybyggda student- och co-living-boenden. Samtliga experimenterar utifrån ökad delning av tjänster, resurser och funktioner i det gemensamma delade hemmet.

Projektets mål och syfte är att få tydligare svar på hur man framöver bör utforma olika former av delat boende med tanke på användarens behov, smart nyttjande och funktionsoptimering. Vad kan det skapa för mervärden socialt och ekonomiskt? Vilka tjänster är efterfrågade och vad behövs om man ska dela mer? Vad blir de totala vinsterna ur ett byggnadsutformningsperspektiv om det är fler som delar på mer?

– Vi vill ta oss an utmaningen kring hur vi bättre utvecklar och i framtiden nyttjar våra byggda miljöer. Där är tanken om ökad delning och delat boende spännande ur fler perspektiv. Med utgångspunkt i användarnas behov kan vi studera hur dessa miljöer kan generera fördelar för både den enskilde personen och för hållbart samhällsbygge i en större skala som sparar på jordens resurser, säger Linda Teng, bostadsutvecklare och innovationsledare för hållbar stads- och campusutveckling på Akademiska Hus

Utveckling och implementering
Resultatet av innovationsprojektet kommer att testas och verifieras i de aktivalaboratorierna för att sedan arbetas in i den kommande utvecklingen av Akademiska Hus student- och forskarbostäder.

– I dubbel bemärkelse strävar vi efter att utveckla innovativa campus och boendemiljöer för våra studenter och forskare. Dels genom att arbeta med resurseffektivitet och smarta lösningar och dels att, genom strategisk samverkan, arbeta för utveckling och implementering av innovation som bidrar till en hållbar utveckling, säger Susanne Malmgren, chef för studentbostäder på Akademiska Hus.

Övriga samarbetspartners i innovationsprojektet är Nordic Choice Hotels, Studentbostäder i Linköping AB, Chalmers, KTH, Zynka BIM, Tengbom, Arkitema och GG arkitekter.




Källa: Semrén & Månsson