– Branschskolorna ska skapa en kvalitetssäkrad gymnasieutbildning för yrken där arbetsmarknaden skriker efter kompetent och utbildad personal, säger biträdande rektor Mats Öblad på Stockholms byggtekniska gymnasium.

Alltför få ungdomar söker till gymnasiets yrkesprogram. Därmed tappar yrkesprogrammen i många kommuner i kvalitet eller läggs ned. Unga som kan tänka sig ett hantverksyrke har då ingenstans att ta vägen.

Samtidigt är det stor efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft, inte minst i byggsektorn. Yrkesprogrammen leder ofta till jobb direkt efter gymnasiet. Kompetensförsörjningen är ett reellt problem i flera branscher.

Konceptet branschskola innebär att eleverna läser de teoretiska ämnena i bygg- och anläggningsprogrammet på sin lokala gymnasieskola, medan de yrkesspecifika momenten genomförs på branschskolan. Där finns lärare som möter kompetenskraven från både arbetsmarknaden och Skolverket. Branschskolorna har även hög standard på verktyg, utrustning och material. Gymnasieeleven genomför den arbetsplatsförlagda utbildningen, APL, på hemorten.

– Med start hösten 2018 kommer vi att ta emot upp till 40 golvläggarelever per år, säger Mats Öblad.

Golvföretagen bedömer att bristen på golvläggare är ett av de största hoten mot branschens framtid. Därför är försöksverksamheten ett välkommet initiativ.

– Poängen är att ungdomar som vill satsa på golvläggaryrket får en kvalitetssäkrad och bra utbildning, även om utbildning för just golvläggare inte finns i hemortens gymnasieutbud, säger Patrik Nordahl på Golvbranschen som varit en av de drivande organisationerna för att förverkliga branschskolorna.

– Med specialistkurserna inom golvläggning blir dessa elever mycket attraktiva på arbetsmarknaden framöver, menar han.

Försöksverksamheten med branschskolor startar i juli 2018 och avslutas 2023. Beroende på utfall är tanken sedan att branschskolor ska inrättas permanent på flera håll i landet. Tio branschskolor inom olika gymnasieprogram är planerade.




Källa: Golvbranschen