Under torsdagen förra veckan, 12 mars, gick Radondagen av stapeln. Det var trots nuvarande Corona/Covid-19 pandemi en välbesökt dag med 85 deltagare och flertalet utställare. Dagen gav möjlighet till ökad kunskap och delade erfarenheter från kommuner, myndigheter, branschexperter, forskare, miljöansvariga samt politiker.
Dagen började med att styrelseordförande för Svensk Radonförening, Dag Sedin, berättade om Radonförenings arbete:
– Radongas är farlig för våra lungor och den näst största orsaken till lungcancer. 500 dör varje år på grund av förhöjda radonhalter i våra bostäder. Genom radonbidragets återkomst 2018 har vi i Sverige räddat fler än 2000 bostäder från förhöjda radonhalter. Dagens radonbidrag på 34MSEK räcker tyvärr bara till att åtgärda 1500 egna hem per år så vikten av att maximera bidraget är uppenbar.
Dag Sedin nämnde också vikten av att mäta radon på arbetsplatsen:
– Vi har bara mätt en procent av alla arbetsplatser sedan 2018 då den nya Strålskyddslagen trädde i kraft. Detta trots att det finns ett krav att varje arbetsgivare skall veta radonhalten på sin arbetsplats.
Tomas Persson, från Strålsäkerhetsmyndigheten, gav sedan en lägesrapport om hur det ser ut med genomförandet av handlingsplanen för radon. Under förmiddagen hölls ett inspirerande föredrag med goda exempel från verkligheten av Jonte From, från från Miljöförvaltningen i Uppsala kommun, som berättade hur de praktiskt arbetar i kommunen.
Efter lunch var det dags för en paneldebatt med politiker och myndighetsföreträdare. Fem riksdagspartier och två myndigheter deltog - Emma Hult (MP), Larry Söder (KD), Leif Nysmed (S), Olas Johansson (C), Roger Hedlund (SD), Tomas Persson från Strålsäkerhetsmyndigheten och Martin Lindgren från Arbetsmiljöverket. Moderator för debatten var Caroline Szyber, rådgivare och tidigare ordförande för riksdagens civilutskottet.
Debattens stora fråga var radonbidraget. I Sverige har hundratusentals bostäder fortfarande för höga radonhalter. Radonbidraget återinförandes för radonsanering i småhus. Syftet med bidraget är att minska radonhalten i en- och tvåbostadshus och på så vis minska hälsoproblem som är kopplade till radon i bostäder. Det var tydligt att det finns en samsyn bland politikerna om vikten av bidrag för sanering. Politikerna uttalade att det är viktigt att fortsätta arbetet för hälsosamma bostäder. Alla var också positiva till att någon form av bidrag skulle fortsätta finnas ,även om vissa lyfte att det kanske kunde vara en del av Rot avdraget. I debatten blev det också tydligt att myndigheter borde arbeta oftare ihop med de bransch- och medlemsorganisationer som finns, framför allt vid informationskampanjer.
Politikerna var lyhörda och ärliga med att radonfrågor inte kommer upp på deras bord så ofta, men då radonbidraget är en budgetfråga är den viktig.
En annan fråga som diskuterades var vikten av att få statistik, och att en tänkbar lösning skulle vara om man gjorde radonvärdet obligatorisk att ange i energideklarationen. Likaså uttryckte politikerna en vilja att radon ska ingå i informationsplikten vid husköp, givet att gränsvärdet överskridits. Under dagen hölls också föreläsningar om strålning från byggnadsmaterial och teknik för att bygga nya hus radonsäkra.
Källa: Svensk Radonförening
