Fler bostäder avgörande för att möta Sveriges åldrande befolkning

Olof Manner deltog vid Boinstitutets seminarium om demografins och bostadsbristens konsekvenser för Sveriges tillväxt som hölls i Stockholm tidigare i veckan.

Det finns ett nära samband mellan tillväxten och fastighetsmarknaden. Just nu visar bostadsrättsmarknaden tecken på inbromsning. Samtidigt har omsättningen på marknaden ökat vilket ger anledning att tro bostadspriserna kommer stabiliseras under året, givet att den positiva trenden fortsätter, resonerade Olof Manner.

– Det finns fortfarande en prisfallsrisk för bostadsrätter, men fastighetmarknaden inbegriper även villor och hyresrätter och där ser vi inte samma avvikelser. Samtidigt sker en kraftig urbanisering och befolkningsökning som gör att det finns en latent efterfrågan på boende, sa Olof Manner.

Den stora och långsiktiga utmaningen är enligt Olof Manner demografin, ett globalt problem som innebär att gruppen äldre som är på väg ut från arbetsmarknaden är långt mycket större än den i arbetsför ålder. Störst är utmaningen i länder som Japan, Kina och Italien, men även Sverige har en stor grupp personer födda under 40 och 50-talen som kommer behöva mer omsorg, sjukvård och anpassade bostäder under många år framöver.

– Sverige är bättre rustat eftersom vi har höga födslotal, en förhållandevis hög migration och goda statsfinanser. Men ska vi behålla tillväxten behöver vi lösa kompetensbristen på arbetsmarknaden. Ska det bli möjligt behöver vi ge nyanlända förutsättningar att skaffa det CV som marknaden efterfrågar. En viktig förutsättning är att det finns bostäder,för det går ju inte att plugga om man bor i en ryggsäck, sa Olof Manner.

En panel med experter från Unionen, Hyresgästföreningen och Riksbyggen gav sin syn på bostadsituationen under seminariet. Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, betonade att bristen på hyresrätter drabbar deras medlemmar som i huvudsak är tjänstemän inom privata näringslivet.

– Våra undersökningar bland unga tjänstemän har visat att 68 procent fått hjälp med att finansiera bostadsköp från föräldrar eller släktingar, det tyder på att det saknas hyresrätter, sa Henrik Ehrenberg.

Hyresgästföreningens chefekonom Martin Hofverberg menade att staten behöver dela risken för bostadsbyggandet med företagen och hushållen.

– Sedan krisen på 90-talet har hushållen själva tagit den finansiella risken för bostaden. Den lösningen är inte hållbar i längden. För att skapa ett jämt byggande över tid behöver staten hjälpa till att överbrygga konjunkturerna genom att överta delar av risken för bostadsbyggandet genom statliga lån med låg ränta.

Cattis Carlén, bostadspolitisk expert vid Riksbyggen, höll inte med om att staten inte tar någon risk och nämner investeringsstödet som ett exempel på det.

– Jag tycker vi är många i branschen som tar stora risker, men branschen har en viktig hemläxa. Vi har byggt för ensidigt. Vi måste fundera på var vi bygger, hur vi bygger och för vilka, sa Cattis Carlén.

Avlutningsvis handlade samtalet om behovet av infrastruktur, som var den fråga  panelen tycktes vara mest överens om.

– Har människor 30 minuter till arbetet är de beredda att bo lite var som helst, sa Olof Manner.

– Infrastrukturperspektivet är väldigt viktigt, där har staten stora möjligheter, sa Cattis Carlén.

– Kan en infrastruktursatsning få oss att förändra synen på statlig finansiering så är det bra, menade Martin Hofverberg. 



Källa: Boinstitutet