Slutrapport ger en förbättrad kunskapsbild för att minska klimatskador i bebyggelse
Resultaten från CCS, Centrum för klimat och säkerhet, vid Karlstads universitet ger en bred kunskapsbild om utmaningarna, underlag och inspiration till konkreta åtgärder som kommuner och enskilda fastighetsägare kan vidta för att minska klimatskador. Forskningen är ett resultat av det 4-åriga forskningsprojektet ”Minskade klimatrisker i framtidens bebyggelse och boende”.
Projektet består av fem delstudier, där man bland annat har kartlagt omfattningen av skyfallsskador i Sverige och vad kommuner och enskilda fastighetsägare kan göra för att minska skadorna och anpassa samhället till ett förändrat klimat.
Klimatförändringar är en samhällsutmaning som behöver hanteras på såväl internationell som nationell nivå men samtidigt har klimatanpassning en tydlig kommunal koppling. Tillräcklig kunskap har saknats om olika typer av hot och risker som följer med klimatförändringar och ansvarsförhållandet mellan stat, kommun, andra organisationer och enskilda individer är fortfarande otydligt - trots regeringens klimatanpassningsutredning som kom 2017.
– Vår studie visar att en mängd faktorer påverkar anpassningen till ett förändrat klimat, säger Mikael Granberg, projektledare och föreståndare för CCS.
– Det kan handla om nybyggnation kontra befintlig bebyggelse, tillgång eller brist på datakällor, erfarenheter från händelser och lärande, effekter av organisering och ansvarsfrågor samt om effekter av kommunalt agerandet som påverkar klimatanpassning positivt men också motverkar en effektiv anpassning till ett förändrat klimat.
Resultaten av de fem delstudierna
Resultaten visar att vattennära byggande påverkar bedömningen och hanteringen av översvämningsrisker. Det visar även att kommuner genom planmonopolet styr användningen av mark- och vattenområden, men att mindre kommuner har begränsade resurser för att hantera ett förändrat klimat.
166 kommuner i Sverige har drabbats av skyfall de senaste tio åren och den kommun som drabbats flest gånger har upplevt elva skyfall med översvämningar och skador som följd. Det visar sig i resultatet från studien att skyfallsskador tydligt kan kopplas till nederbördens intensitet och topografin i anslutning till skadade fastigheter och att enbart 20 procent av villaägarna har förtroende för kommunerna att de ska kunna planera väl för klimatanpassningen. Fastighetsägare som upplevt en översvämning är i högre grad beredda att skydda sin fastighet.
– Forskningen tydliggör det vi ser i vår egen skadestatistik, säger Johan Litsmark, naturskadespecialist, Länsförsäkringar.
– Översvämningsskador kan i framtiden innebära stora kostnader för samhället men om vi börjar anpassa i tid kan vi undvika många kostnader. Det behöver bli tydligare vem som ska ansvara för den typen av investeringar om inte kommunerna själva hittar finansiering.
Projektet har finansierats av Länsförsäkringars forskningsfond
Källa: Karlstads universitet
Klimatförändringar är en samhällsutmaning som behöver hanteras på såväl internationell som nationell nivå men samtidigt har klimatanpassning en tydlig kommunal koppling. Tillräcklig kunskap har saknats om olika typer av hot och risker som följer med klimatförändringar och ansvarsförhållandet mellan stat, kommun, andra organisationer och enskilda individer är fortfarande otydligt - trots regeringens klimatanpassningsutredning som kom 2017.
– Vår studie visar att en mängd faktorer påverkar anpassningen till ett förändrat klimat, säger Mikael Granberg, projektledare och föreståndare för CCS.
– Det kan handla om nybyggnation kontra befintlig bebyggelse, tillgång eller brist på datakällor, erfarenheter från händelser och lärande, effekter av organisering och ansvarsfrågor samt om effekter av kommunalt agerandet som påverkar klimatanpassning positivt men också motverkar en effektiv anpassning till ett förändrat klimat.
Resultaten av de fem delstudierna
Resultaten visar att vattennära byggande påverkar bedömningen och hanteringen av översvämningsrisker. Det visar även att kommuner genom planmonopolet styr användningen av mark- och vattenområden, men att mindre kommuner har begränsade resurser för att hantera ett förändrat klimat.
166 kommuner i Sverige har drabbats av skyfall de senaste tio åren och den kommun som drabbats flest gånger har upplevt elva skyfall med översvämningar och skador som följd. Det visar sig i resultatet från studien att skyfallsskador tydligt kan kopplas till nederbördens intensitet och topografin i anslutning till skadade fastigheter och att enbart 20 procent av villaägarna har förtroende för kommunerna att de ska kunna planera väl för klimatanpassningen. Fastighetsägare som upplevt en översvämning är i högre grad beredda att skydda sin fastighet.
– Forskningen tydliggör det vi ser i vår egen skadestatistik, säger Johan Litsmark, naturskadespecialist, Länsförsäkringar.
– Översvämningsskador kan i framtiden innebära stora kostnader för samhället men om vi börjar anpassa i tid kan vi undvika många kostnader. Det behöver bli tydligare vem som ska ansvara för den typen av investeringar om inte kommunerna själva hittar finansiering.
Projektet har finansierats av Länsförsäkringars forskningsfond
Källa: Karlstads universitet