Allu Mapei Circulus förvandlar färsk returbetong till högkvalitativt granulat

Allu och Mapei är båda världsledande företag inom sina respektive områden och har globala distributionsnät. Genom samarbetet mellan de båda företagen får kunderna tillgång till en helt ny nivå vad gällande kunskap inom betongåtervinning. Med Circulus-systemet riktar sig företagen till betongproducenter och betongåtervinningsföretag, som vill minska kostnaderna för hantering av betongavfall. 

– Förutom de positiva miljöeffekterna, genom minskat behov nytt material, kommer systemet att generera betydande besparingar i produktionen. Besparingar på hundratusentals kronor per år kan uppnås genom kraftigt reducerade deponikostnader och minskade kostnader för inköp av ballast till ny betong, berättar Erik Eriksson på Allu Sverige AB.

Systemet är enkelt och kräver minimala investeringar. Det utgörs av Mapei Re-con Zero och Allu Transformer. Med Re-Con Zero omvandlas den våta betongen till ett torrt betongmaterial. Allu Transformer krossar sedan betongmaterialet till granulat i rätt angiven fraktionsstorlek, som därefter återvinns i ny betong. 

– För betongtillverkare medför detta betydande besparingar genom att man kan återvinna granulatet vid tillverkning av ny betong. Mellan 5 och 30 procent av ballasten får idag ersättas med återvunnet material. Produkten från Circulus-systemet uppfyller kraven enligt betongstandarden EN-206, fortsätter Erik Eriksson.

Systemet minskar också mängden avfallslam som bildas vid tvätt av betongbilar. Avfallsslam är en miljöutmaning eftersom det måste gå till deponi och därmed en extra kostnad för betongproducenter.

– Den globala förbrukningen av betong är 23 miljarder ton per år. En svindlande siffra. Miljöbelastningen från framför allt cementen i betongen är tyvärr stor. Man beräknar att cirka fem procent av världens koldioxidutsläpp härrör från cement och betongproduktion och därmed är man idag världens tredje största utsläppskälla av koldioxid.

Globalt returneras mellan två och fem procent av den betong som tillverkas. Detta kan bero på kvalitetsproblem, till följd av att betong är en färskvara. En annan anledning kan vara överbeställning från exempelvis byggarbetsplatser. Därför måste cirka 460 miljoner ton tas tillbaka av betongproducenter världen över och hanteras på något sätt. Den allra största delen hamnar på deponi. 

Hanteringen av returbetong leder också den till stora koldioxidutsläpp på grund av krossning och transporter. Hela 53 miljoner ton koldioxid släpps på grund av detta ut i onödan. 

– Allu Mapei Circulus gör det möjlig att spara upp till 96 procent av dessa koldioxidutsläpp. Returbetongen behöver inte deponeras, utan kommer istället till användning som ett återvunnet ballastmaterial, framhåller Erik Eriksson.



Källa: MaskinExpo