Undvikande av plastiska krympsprickor i betong
Linotol deltar i ett SBUF-projekt (Svenska Byggbranschens utvecklingsfond) tillsammans med Luleå Tekniska Universitet, Betongindustri, Skanska och Cementa. Målsättningen är att med en ny beräkningsmetod undvika plastiska krympsprickor i betongen.
En betongkonstruktions bärförmåga och tekniska funktion påverkas i hög grad om sprickor uppstår under dess livslängd. Det finns flera orsaker till sprickbildning, men huvudfokus i detta projekt är de tidiga så kallade plastiska krympsprickorna.
– Kostnaderna för att reparera sprickorna kan bli mycket höga och det har uppskattats att de årligen i Sverige kan uppgå till 30 miljoner kr, säger Richard McCarthy, Teknisk chef på Linotol.
Idag fokuserar man enbart på vattenavdunstningen från betongytan för att kontrollera risken för plastiska krympsprickor, men det anses inte tillräckligt. Betongens strukturuppbyggnad påverkar också risken, varför man nu vill vidareutveckla de modeller som finns. Man vill också på ett säkrare sätt kunna uppskatta risken för plastiska krympsprickor innan gjutning.
– Branschnyttan med detta projekt är stor. Entreprenören kan på förhand, det vill säga innan gjutning, välja en betong med minsta uppsprickningstendens för aktuell tillämpning samt välja åtgärder på arbetsplats med hänsyn till väderlek under och strax efter gjutning, säger Wiktor Holstenson, Entreprenadchef på Linotol. Jämförelse mellan egenskaper hos den nya modellen och egenskaper hos de metoder som idag används för uppskattning av sprickrisk.
– Andra fördelar är att sprickorna kan hållas på minimal nivå genom ny kunskap om materialval och härdningsmetod, att kostsamma reparationer reduceras, och nog så viktigt, färre sprickor innebär längre livslängd och god funktion, vilket leder till stora hållbarhetsförtjänster för beställare och samhälle, säger Richard McCarthy
– Detta är ett mycket bra tillfälle att vidareutveckla och tillämpa de modeller som tagits fram vid Luleå Tekniska Universitet av Faez Sayahi som doktorerade inom ämnet 2019. I och med detta hoppas vi kunna förfina metoder och prognosverktyg att undvika sprickorna, speciellt genom att ta hänsyn till inverkan av betong och gjutförhållanden. Linotols medverkan i projektet ger oss möjligheter att få tillämpa grundforskning i full skala. Sådana borde vi få flera av, säger Mats Emborg, Professor Luleå Tekniska Universitet och forskningschef Betongindustri
Bilaga: Jämförelse av egenskaper
Källa: Linotol
– Kostnaderna för att reparera sprickorna kan bli mycket höga och det har uppskattats att de årligen i Sverige kan uppgå till 30 miljoner kr, säger Richard McCarthy, Teknisk chef på Linotol.
Idag fokuserar man enbart på vattenavdunstningen från betongytan för att kontrollera risken för plastiska krympsprickor, men det anses inte tillräckligt. Betongens strukturuppbyggnad påverkar också risken, varför man nu vill vidareutveckla de modeller som finns. Man vill också på ett säkrare sätt kunna uppskatta risken för plastiska krympsprickor innan gjutning.
– Branschnyttan med detta projekt är stor. Entreprenören kan på förhand, det vill säga innan gjutning, välja en betong med minsta uppsprickningstendens för aktuell tillämpning samt välja åtgärder på arbetsplats med hänsyn till väderlek under och strax efter gjutning, säger Wiktor Holstenson, Entreprenadchef på Linotol. Jämförelse mellan egenskaper hos den nya modellen och egenskaper hos de metoder som idag används för uppskattning av sprickrisk.
– Andra fördelar är att sprickorna kan hållas på minimal nivå genom ny kunskap om materialval och härdningsmetod, att kostsamma reparationer reduceras, och nog så viktigt, färre sprickor innebär längre livslängd och god funktion, vilket leder till stora hållbarhetsförtjänster för beställare och samhälle, säger Richard McCarthy
– Detta är ett mycket bra tillfälle att vidareutveckla och tillämpa de modeller som tagits fram vid Luleå Tekniska Universitet av Faez Sayahi som doktorerade inom ämnet 2019. I och med detta hoppas vi kunna förfina metoder och prognosverktyg att undvika sprickorna, speciellt genom att ta hänsyn till inverkan av betong och gjutförhållanden. Linotols medverkan i projektet ger oss möjligheter att få tillämpa grundforskning i full skala. Sådana borde vi få flera av, säger Mats Emborg, Professor Luleå Tekniska Universitet och forskningschef Betongindustri
Bilaga: Jämförelse av egenskaper
| Nuvarande metoder | Den nya modellen | |
| Väderleksförhållanden och gjuttemperaturer | Ja | Ja |
| Uppskattning av avdunstning | Ja | Ja |
| Med tanke på betongblandning | Nej | Ja |
| Uppskattning av blödning | Nej | Ja |
| Med tanke på betongkonsistens (SKB, vibrerad osv) | Nej | Ja |
| Jämföra uppsprickningsrisk hos olika typer av betong | Nej | Ja |
Källa: Linotol