Platsutveckling med fokus på hållbarhet, biologisk mångfald och återbruk i Sätra

En mörk, sliten och trist lekplats och gård på Bogsätravägen i Sätra fungerade inte längre som en trygg mötesplats. Stockholmshem bjöd därför in de boende i området för idéer och synpunkter. Barn, ungdomar och äldre har varit delaktiga i vilket tema gården ska ha, vad som ska finnas där och hur den ska se ut. De valde ett vattentema som knyter an till områdets historia med Sätra varv och närheten till Mälaren. För att skapa en trygg plats har hyresgästerna bestämt var de vill ha extra belysning och hur vi kan göra området mer trafiksäkert.

– Det känns otroligt bra att boende på Bogsätravägen nu har fått en trygg plats där grannar kan umgås och barn kan leka. Det här projektet är ett exempel på hur vi jobbar med både social hållbarhet och biologisk mångfald. Det här är ett viktigt framtida arbetssätt för att vi ska skapa ett hållbart samhälle, säger Björn Ljung (L), styresleordförande i Stockholmshem.

Projektet visar också att det går att ha ett hållbarhets- och återbruksfokus när man jobbar med modernisering och upprustning.
– Allt material är hållbart, och så mycket som möjligt är återbrukat. Det är viktigt att vi tänker igenom hur vi kan tillvarata naturresurser som redan finns och återanvända dem i stället för att köpa nytt. Det har också inspirerat oss till att starta en återbruksgrupp som ska ta tillvara naturmaterial och annat som kan återanvändas och flytta det mellan olika projekt som Stockholmshem genomför, säger Rana Kasto, projektledare. 

Stockholmshem har också engagerat lärare och barn på Sätraskolan som ligger intill.
– Barn i klass 4 och 6 har byggt 37 jättefina fågelholkar i träslöjden. Under hösten och våren besöker de holkarna för att se om några små hyresgäster har flyttat in. Att integrera arbetet med biologisk mångfald och samarbetet med skolan hoppas vi leder till ökad respekt och förståelse för både natur och att bevara det som vi har byggt upp tillsammans, säger Rana.

Nu pågår en namntävling bland de boende. Flera förslag namn har kommit in, här är ett:
”Mitt förslag är att döpa den nya parken till Agapeparken vilket betyder kärlek på grekiska. Om man går in mer på djupet så betyder det att älska människor oförbehållsamt! Tack så mycket för allt ni har gjort med gården den är jättevacker har bott här i snart 20 år så är så oerhört tacksam för gården.” Peniel D.


Det här har hänt:  

• Nya lekredskap med kork som fallskydd.
• På lekplatsen finns en klätterställning formad som ett skepp, med sälar, delfiner och lysande fyrar, allt på vattentemat som de boende valt.
• Tryggheten ökar genom mer belysning, att gården öppnas upp, gamla träd beskärs och skrymmande buskar byts ut till lägre. 
• All lekplatsutrustning består av naturmaterial.
• Gården har blivit mer tillgänglig för alla.
• Grönytefaktorn ökar på gården genom fler träd och buskar. Här finns kryddträdgård, bärbuskar och 100 smultronplantor som alla kan äta av.
• Biologisk mångfald – Planteringarna har pollinerarvänliga växter, den gamla sandlådesanden återanvänds i en sandbädd som blir boplats åt vildbin och insekter, ved och stubbar bevaras och blir insektshotell. 37 fågelholkar (gjorda av elever på Sätraskolan) har satts upp och sälg har planterats för bina som bor i Stockholmshems kupor på gården bredvid.
• Återbruk – natursten återanvänds i planteringar, den gamla sanden (ändlig resurs) återanvänds på gårdar runt omkring, möbler sparas och renoveras med organowood.
• Belysning – mer och ny belysning ger ökad trygghet, ny flaggstång agerar julgran med belysning under vinterhalvåret.
• Ytor för samvaro – flera olika rum har skapats med extra sittplatser och grillytor som bjuder in till gemenskap och gör gården mer tillgänglig för alla boende.
• Odling – hyresgästerna har fått flera pallkragar för odling.
• Lärande – skyltar sätts upp för att förklara biologisk mångfald, växtval och vilka arter det kommer att gynna.
• Säkerhet – Hyresgästerna ville ha fartgupp och staket kring gården, och det fick de.