Sedan 2000-talets början har folkmängden i Sverige växt med drygt 1,5 miljoner fler invånare. Fler invånare kräver fler bostäder, skolor, vårdplatser med mera. Men när den byggda miljön utökas sker det ofta på bekostnad av de gemensamma grönområdena. Luftföroreningar, buller och biologisk obalans är andra baksidor med urbaniseringen. Att bevara och utveckla befintliga grönområden är a och o när det byggs nya bostadskvarter- och områden. Men det finns även andra sätt att öka växtligheten i den förtätade staden och göra den mer hållbar och ekosystemvänlig.  

Där vi idag ser enkom tak kan vi imorgon möta blomstrande ängar, fruktträd, parker, odlingar, mossa och inte minst samvaro. Fasadgrönska, odlingsbara balkonger, sinnliga terrasser och taklandskap ger plats för återhämtning och aktivitet samtidigt som det finns stora ekologiska och sociala vinster att hämta.

– Enligt Sveriges miljökvalitetsmål ska landets kommuner arbeta med ekosystemtjänster och stadsgrönska i planering, byggande och förvaltning av den byggda miljön senast år 2025. För de kommuner som tar målsättningen på allvar finns mycket att vinna. Med växtbeklädda fasader, gröna gårdsmiljöer och takträdgårdar kan outnyttjade platser bli gröna lungor i den förtätade staden, säger Markus Magnusson, landskapsarkitekt på White Arkitekter.

Ett tak med grönska minskar trycket på stadens dagvattensystem, eftersom taket fångar upp regnvatten och avrinningen avsevärt. Forskning visar att när andelen gröna tak i ett område ökar, så ökar också förmågan att motverka översvämningar. Grönska på tak har dessutom en skyddande effekt mot uppvärmning. Vegetationen reflekterar också mer solstrålar än tak med mörka tätskikt, vilket bidrar till lägre temperaturer.

– När taket inte ger ifrån sig onödig överskottsvärme gynnar det också närmiljöns mikroklimat. I princip alla typer av gröna tak bidrar till en avkylande effekt under sommartid och ett minskat energibehov i byggnaden. Integrerad grönska på fastigheter främjar också ett rikare växt- och djurliv med bland annat pollinerande insekter, säger Markus Magnusson.

Verkligheten visar dock att det är långt ifrån alla kommuner som gör tillräckligt för att integrera ekosystemtjänster och stadsgrönska i den byggda miljön. I Stockholm innerstad har vissa områden inte mer än fem kvadratmeter grönyta per person, vilket kan jämföras med Västerhaninge där genomsnittet för tätorten ligger på 246 kvadratmeter parkyta per person.

I Malmö planeras nu nästa stora stadsutbyggnadsprojekt, Nyhamnen. Även där ser parkytetalet per person ut att röra sig ner mot drygt fem kvadratmeter per person. Detta i en stad där den genomsnittliga siffran ligger på cirka 100 kvadratmeter per person.

– När kommuner inte gör tillräckligt för att få in mer grönska i de urbana miljöerna faller mycket ansvar på de privata fastighetsaktörerna. Vi har sett att flera av dem har insett att det finns stora mervärden i att se grönska som ett stadsbyggnadselement, inte bara dekoration. I ljuset av pandemin är det allt fler fastighetsutvecklare som säljer projekt med hälsa och grönska i fokus, säger Markus Magnusson.

White Arkitekter spår att grönskande takträdgårdar och -terrasser kommer att bli allt vanligare framöver, inte minst på kontorsfastigheter. När många människor är fria att arbeta varifrån som helst och fokuset på hälsa blivit allt viktigare måste kontoren ställas om för att vara fortsatt värdefull. Och närhet och tillgång till grönska skapar mervärden som ligger helt rätt i tiden. 


Källa: White Arkitekter