Pågående stambyte och ombyggnad av en av Einar Mattssons fastigheter på Lilla Essingen är ett exempel på projekt där byggavfallet ska minimeras. Därför har en inventering gjorts för att se vad som kan bevaras och vad som kan återbrukas. Målet är att byggavfallet inte ska överstiga 20 kg per kvadratmeter. Det som blir över som byggavfall ska sorteras för materialåtervinning i största möjligaste mån.

– Återbruk är en av nycklarna för att minska byggavfallet. Vi tittar därför bland annat på olika lösningar för att kunna återanvända material som vi använder i vår etablering i en fastighet. Det handlar exempelvis om att återanvända täckskivor som vi skyddar trapphuset med och att konstruera hyllsystem i våra lager på ett sätt som gör att vi kan återanvända dem i kommande projekt. Bra för projektekonomin och miljön, konstaterar Fredrik Isaksson, Einar Mattssons platschef vid ombyggnad av kvarteret Luxlampan.

För att minska spill och onödiga mängder avfall kopplat till inköp görs också en hel del.

– Vi har anslutit oss till retursystem för lastpallar som används vid leveranserna. Vi ser också över vilka material som kan måttbeställas för att minimera spill. Det kräver god planering och framförhållning, men gör skillnad på mängden byggavfall, berättar Paul Nilsson som är Einar Mattssons arbetsledare i kvarteret Luxlampan.


Materialåtervinning av avfall
Det är oundvikligt att en renovering genererar byggavfall i form av gammalt kakel från badrum som behöver nya tätskikt, golv som blivit förstörda av vattenskador och utslitna rör och elledningar.

– Vi ska i möjligaste mån förbereda byggavfallet för materialåtervinning.Vid startmötet med underentreprenörerna går viigenom Einar Mattssons krav på sortering och avfallsmål, och påminner sedani den dagliga styrningen.Det är viktigt att vara på tårna, säger Fredrik Isaksson.

I kvarteret Luxlampan har de även bjudit in avfallsleverantör att hålla en utbildning för alla inblandade entreprenörer.

– Vi vill att de ska få smarta tips på hur avfallet kan minimeras och sorteras på rätt sätt. Det kan tex vara en sådan enkel grej som att inte ha avfallssäckar i trapphuset eftersom de ofta blir allmänna soppåsar med osorterat avfall, berättar Fredrik.


Platschefens ’topp-tre-lista’ för att lyckas
• Lyft avfallsfrågorna löpande med entreprenörerna i den dagliga styrningen.
• Utför återbruksinventering för att förstå vilka delar i huset som kan renoveras, återbrukas eller säljas i stället för att bli byggavfall
• Ta hjälp av avfallsleverantörs specialistkompetens. De kan stötta på plats vid byggarbetsplatsen.


Källa: Einar Mattsson