Akademiska Hus återbruk resulterar i omfattande klimatnytta


2021-12-07

Skiss över Handelshögskolan, Göteborg, ett projekt där avfallen minskat med 92 ton (bilden är ett kollage och illustration).
Bild: Johannes Norlander Arkitektur
Skiss över Handelshögskolan, Göteborg, ett projekt där avfallen minskat med 92 ton (bilden är ett kollage och illustration).

Tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet har Akademiska Hus mätt effekterna av det återbruk som bolaget har gjort i samband med den nya byggnaden för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och ombyggnaden av Språkskrapan i Göteborg till studentbostäder. Resultatet visar att klimatnyttan uppgår till mer än 100 ton koldioxidekvivalenter och det ekonomiska värdet av de produkter som återbrukats uppskattas till nära en miljon kronor.

Återbruk är en viktig pusselbit för Akademiska Hus i omställningen till en klimatneutral verksamhet och sedan 2019 har bolaget accelererat sitt arbete genom deltagande i utvecklingsprojekten Återbruk Väst och CCBuild. Två av Akademiska Hus byggen har ingått som en pilot och genomförts i samband med rivning och nybyggnation av en byggnad vid Handelshögskolan samt ombyggnationen av Språkskrapan vid Näckrosensområdet i centrala Göteborg. När Akademiska Hus tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet har räknat på effekterna av återbruket står det klart att klimatnyttan uppgår till mer än 100 ton koldioxidekvivalenter. Dessutom uppskattar IVL det ekonomiska värdet av de produkter som återbrukats till nära en miljon kronor.

– Akademiska Hus är en av Sveriges största byggherrar och hur vi agerar kan göra stor skillnad för miljön. För oss är det en självklarhet att utforska nya sätt att ta vara på våra byggnaders resurser och material, bland annat som ett led i att nå vårt mål om klimatneutralitet. Genom att jobba med återbruk i pilotprojekt identifierar vi utmaningar och hittar lösningar som gör att återbruket blir både smidigare och mer kostnadseffektivt framåt, säger Mia Edofsson, hållbarhetschef på Akademiska Hus.


Från sten till växter
Bland de produkter och material som återbrukats vid Handelshögskolan och Språkskrapan återfinns tegel, marksten, fasadsten, stengolv, virke, innerdörrar, glaspartier, tvättställ, armaturer, ventilationskanaler och don. Utöver detta har en rad träd, buskar och perenner tagits om hand och placerats i en återbrukspark i väntan på återplantering.

– Just växter ser vi stora värden i att bevara. Deras både ekologiska och ekonomiska värde ökar i många fall med tiden och återbruk är därför viktigt ur flera aspekter, säger Mia Edofsson.

Baserat på erfarenheterna från pilotprojekten pågår nu ett internt arbete för att skala upp återbruket inom Akademiska Hus. Arbetet inkluderar många roller i bolaget – från förvaltare och byggprojektledare, till upphandlare, värderare, redovisningsekonomer och fastighetsutvecklare. Målbilden är att återbruk inte ska vara något som görs i separata återbruksprojekt, utan bli en naturlig del av Akademiska Hus arbetssätt i både förvaltning och byggprojekt.


Fakta: Återbruk i ny byggnad för Handelshögskolan, Göteborg
Minskad mängd avfall: 92 ton
Klimatnytta: 58 ton CO2ekv. (där ingår ej besparing kopplad till återbruk av växter)
Uppskattat ekonomiskt värde: 300 000 kronor + ca 250 000 kronor för det växtmaterial som återbrukats.


Fakta: Återbruk i Språkskrapan, Göteborg
Minskad mängd avfall: 75 ton
Klimatnytta: 44 ton CO2ekv.
Uppskattat ekonomiskt värde: 540 000 kronor 


Om Återbruk Väst och CCBuild
CCBuild, Centrum för cirkulärt byggande, är en nationell samverkansarena och arbetar för ökat återbruk och mer cirkulära materialflöden i byggsektorn och drivs genom IVL Svenska Miljöinstitutet som ett utvecklingsprojekt med stöd från Vinnova och med ett stort fokus på ökad samverkan i frågan för hela bygg- och fastighetssektorn. Akademiska Hus är en av 70 deltagande parter från branschen.

Återbruk Väst, numera ett avslutat utvecklingsprojekt, hade som uppgift att hitta nya metoder för att skala upp återbruket inom byggsektorn i nära samverkan med fastighetsägare, arkitekter, offentliga aktörer och forskare. Projektet finansierades av stiftelsen IVL Svenska Miljöinstitutet, Västra Götalandsregionen och av projektets parter.


Källa: Akademiska Hus