Vad menas med klimatneutralitet?
Kan vi med säkerhet säga att ett bygg- och anläggningsprojekt är klimatneutralt? Och hur beräknar vi egentligen det? WSP har tillsammans med Skanska och Peab tagit initiativ till att ta fram en branschgemensam definition samt tillförlitlig metod för att säkerställa att ett projekt är klimatneutralt.
Bygg- och anläggningssektorn står för en femtedel av Sveriges utsläpp och det finns ett starkt tryck både internt och externt på branschen att minska sina klimatavtryck med målet om att bli helt klimatneutral till 2045.
– Det pågår många initiativ och satsningar i branschen för att bidra med sin del och det är väldigt kul att se. Men det finns en uppenbar risk för att man slänger sig med begreppet klimatneutralitet för lättvindigt. Vi saknar än så länge metoder för att avgöra om ett projekt är klimatneutralt fullt ut, säger Stefan Uppenberg, hållbarhetsexpert på WSP.
Forskningsprojektet ”Klimatneutrala anläggningsprojekt – vad är det?” är finansierat av SBUF och Vinnova och ska reda ut begrepp och definitioner kring klimatneutralitet. Dessutom ska en metod för bedömningar av klimatneutralitet tas fram. Mycket av arbetet i projektet kommer att handla om att undersöka och sammanställa den stora mängd andra initiativ som pågår till en helhet. Projektet kommer att utgå från ett antal fallstudier, där ett av dem är Skanskas projekt Skellefteå Site East för Skellefteå kommun, som vann Sweden Green Building Award för årets utmärkelse inom hållbar infrastruktur 2021.
– Det händer mycket kring detta just nu och därför tycker vi att det är viktigt att vi skapar samsyn i branschen kring exempelvis kompensation och vilka klimatpositiva åtgärder som är okej att räkna in. Det återstår också mycket att undersöka och hantera när det gäller utsläpp från förändrad markanvändning. Varje anläggningsprojekt förändrar förutsättningarna för den mark som tas i anspråk, till exempel genom att träd och grönska tas bort eller att en myr dikas ur. Det vill säga att naturliga funktioner som bidragit till minskade utsläpp försvinner. Kan till exempel återvätning av dikade torrmarker då räknas som kompensation för detta? Resonerar Stefan Uppenberg.
Projektet ska undersöka hur vi kan beräkna utsläpp av förändrad markanvändning, något som idag oftast inte tas hänsyn till, samt hur kompenserande åtgärder kan beräknas. Vidare kommer projektet undersöka mycket vi kan minska utsläppen från olika material så som till exempel betong och stål, givet hur långt de olika branscherna kommit. Men man ska också ta hänsyn till de material och åtgärder som syftar till att binda koldioxid så som användning av biokol samt inlagring av biomassa i träkonstruktioner eller åtgärder så som plantering av träd och växter. Till sist kommer projektet också utreda vilka förutsättningar som bör krävas för att det ska anses vara okej att kompensera kvarstående utsläpp, till exempel med köp av utsläppkrediter för negativa utsläpp.
I oktober nästa år ska resultatet presenteras.
Källa: WSP
– Det pågår många initiativ och satsningar i branschen för att bidra med sin del och det är väldigt kul att se. Men det finns en uppenbar risk för att man slänger sig med begreppet klimatneutralitet för lättvindigt. Vi saknar än så länge metoder för att avgöra om ett projekt är klimatneutralt fullt ut, säger Stefan Uppenberg, hållbarhetsexpert på WSP.
Forskningsprojektet ”Klimatneutrala anläggningsprojekt – vad är det?” är finansierat av SBUF och Vinnova och ska reda ut begrepp och definitioner kring klimatneutralitet. Dessutom ska en metod för bedömningar av klimatneutralitet tas fram. Mycket av arbetet i projektet kommer att handla om att undersöka och sammanställa den stora mängd andra initiativ som pågår till en helhet. Projektet kommer att utgå från ett antal fallstudier, där ett av dem är Skanskas projekt Skellefteå Site East för Skellefteå kommun, som vann Sweden Green Building Award för årets utmärkelse inom hållbar infrastruktur 2021.
– Det händer mycket kring detta just nu och därför tycker vi att det är viktigt att vi skapar samsyn i branschen kring exempelvis kompensation och vilka klimatpositiva åtgärder som är okej att räkna in. Det återstår också mycket att undersöka och hantera när det gäller utsläpp från förändrad markanvändning. Varje anläggningsprojekt förändrar förutsättningarna för den mark som tas i anspråk, till exempel genom att träd och grönska tas bort eller att en myr dikas ur. Det vill säga att naturliga funktioner som bidragit till minskade utsläpp försvinner. Kan till exempel återvätning av dikade torrmarker då räknas som kompensation för detta? Resonerar Stefan Uppenberg.
Projektet ska undersöka hur vi kan beräkna utsläpp av förändrad markanvändning, något som idag oftast inte tas hänsyn till, samt hur kompenserande åtgärder kan beräknas. Vidare kommer projektet undersöka mycket vi kan minska utsläppen från olika material så som till exempel betong och stål, givet hur långt de olika branscherna kommit. Men man ska också ta hänsyn till de material och åtgärder som syftar till att binda koldioxid så som användning av biokol samt inlagring av biomassa i träkonstruktioner eller åtgärder så som plantering av träd och växter. Till sist kommer projektet också utreda vilka förutsättningar som bör krävas för att det ska anses vara okej att kompensera kvarstående utsläpp, till exempel med köp av utsläppkrediter för negativa utsläpp.
I oktober nästa år ska resultatet presenteras.
Källa: WSP