Kemicentrum i Lund är ett av Nordens största centrum för utbildning och forskning inom kemi. Här samlas alla kemiämnen inom Lunds Tekniska Högskola och den Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds Universitet. Kemicentrum har över 1 000 anställda och många fler studenter vid de tre gränsöverskridande institutionerna; Kemiska institutionen, Institutionen för kemiteknik och Institutionen för livsmedelsteknik. Kemicentrum byggdes på 1960-talet då arbetsmiljökraven inte var lika höga som idag. Det gäller framförallt ventilationen i laboratorierna. För drygt tio år sedan inleddes dock omfattande ombyggnationer och moderniseringar som genomfördes i flera etapper fram till år 2010.

Nyligen har det genomförts ytterligare moderniseringar med målet att optimera ventilationen men också för att uppnå ännu större energibesparingar. En av åtgärderna har varit att ersätta stora AC-fläktar i en av Kemicentrums byggnader med fyra fläktväggar som byggts enligt ebm-papst fläktväggskoncept. I två av fläktväggarna sitter nio stycken av ebm-papst stapelbara kubfläkt RadiPac MXFG, totalt arton kubfläktar, och två av fläktväggarna har vardera sex stycken kubfläktar. Fläktarna har EC-motorer och är som standard utrustade med inloppsgallret FlowGrid. Genom att EC-motorerna har Modbus-ingång och kan styras med programmet EC-control finns möjlighet till adressering av flera fläktar i en fläktvägg. Möjlighet finns också till andra styrlösningar och i Kemicentrum sker stryrningen från ett centralt styr- och övervakningssystem.

Byggnadskomplexet Kemicentrum består av fem olika byggnader med en sammanlagd yta på cirka
50 000 kvm. Hus 1 stod klart 1965 och var Kemicentrums första byggnad. Med sin längd på 270 meter är Hus 1 den största huskroppen i komplexet och byggnaden fick i samband med ombyggnationerna en extra våning i form av ett mycket stort fläktrum. Det är också här som ebm-papst fläktväggar installerats.

Laboratoriemiljön ställer stora krav på luftflödet
Fläktväggarna med nio kubfläktar vardera har en maximal luftflödeskapacitet på 26 m3/sekund, och hos fläktväggarna med sex kubfläktar är maxkapaciteten 17 m3/sekund. Hus 1 har en yta på cirka 15.000 kvm och här finns bl a forsknings- och utbildningslokaler för kemiteknik, materialkemi och kemisk grundutbildning. Under årens lopp har mycket gjorts för att ge de anställda, studenter och forskare ett behagligt inneklimat och en bra arbetsmiljö, samt för att spara energi. Luftflödet i delar av byggnaden styrs exempelvis av närvarogivare i tilluftsdonen. Byggnadens luftbehandlingssystem har i många år haft två parallellkopplade till- och frånluftsaggregat i fläktrummet. Kraven har varit att ett aggregat ska klara av grundluftflödet samt ett visst forceringsluftflöde för skyddsventilationen av det stora antalet dragskåp och dragbänkar som finns i laboratorierna. Skulle trycket i kanalsystemet sjunka under en minsta tillåtet värde aktiveras ett larm för lågt luftflöde i de skyddsventilerade enheterna och dragskåpen ska då omedelbart stängas av.

De speciella förutsättningarna för ventilationen i Hus 1 har varit en utmaning vid planeringen och konstruktionen av luftbehandlingssystemet. Uno Nilsson på Akademiska Hus arbetade som drifttekniker på Kemicentrum fram till år 2006. Sedan övergick Uno till en roll som teknisk förvaltare innan han våren 2016 tillträdde en tjänst som driftingenjör där fokus ligger på energieffektivisering och energismarta lösningar för bl a ventilationssystemet.

- I aggregaten satt tidigare stora AC-fläktar med fläktmotorer som hade en effekt på 75 kW. I samband med att vi gjorde beräkningar på vilken energispareffekt som skulle uppnås med ett motorbyte började vi titta på alternativa lösningar. En anledning var att energivinsten med ett motorbyte inte skulle bli särskilt stor. Vi ville också undersöka om det fanns alternativa fläktlösningar som både kunde ge bättre energispareffekt och andra fördelar driftmässigt, säger Uno Nilsson.

Akademiska Hus ska minska energiförbrukningen med 50 procent
Kemicentrum ägs och förvaltas av Akademiska Hus som är ett av Sveriges största fastighetsbolag med ett fastighetsvärde på cirka 75 miljarder. Akademiska Hus bygger, utvecklar och förvaltar miljöer för utbildning och forskning. Byggnaderna finns på orter över hela landet och här studerar, forskar och arbetar runt 300 000 personer varje dag. Akademiska Hus har som ambition att ligga i framkanten vad gäller hållbarhetsfrågor och energibesparingar. Målet är att mängden levererad energi ska minska med 50 procent till 2025 (med 2000 års förbrukning som utgångspunkt). Runt om i landet arbetar man för att minska energiförbrukningen och Kemicentrum är inget undantag.

- Vi arbetar kontinuerligt med att försöka spara energi och för att vi ska uppnå de tuffa energisparmål som satts upp för 2025 måste vi ständigt söka efter nya energismarta lösningar. De investeringar vi gjort i ett antal fläktväggar är jag övertygad om kommer att reducera energiförbrukningen, men det har gått för kort tid för att vi ska kunna se hur stor besparingen blir. Vi ser också andra fördelar och hit hör en reducerad ljudnivå och en ökad säkerhet då vi som tidigare inte är beroende av att ett fåtal stora fläktar. Vi har också fått nya möjligheter att optimera fläktdriften efter de krav som ställs på ventilationen vid olika tillfällen under dygnet. När behovet är lägre är det enkelt att från övergripande nivå stänga av några fläktar i fläktväggarna. Vi kommer också att göra besparingar i form av lägre underhållskostnader, förklarar Uno Nilsson.

ebm-papst fläktväggskoncept har blivit en stor marknadsframgång, och det är ebm-papst försäljningsingenjör Jan Sörensen i Hässleholm som hjälpt till med att ta fram fläktväggslösningarna för Kemicentrum.

- Det är både utmanande och roligt att arbeta med Akademiska Hus medarbetare då de har hög kompetens när det gäller energisparlösningar och ett tydligt mål för de besparingar som ska uppnås. Att vi med fläktväggen både kan hjälpa till att spara energi och öka redundansen i en fastighet med stora krav på ventilationen är en styrka. Precis som Uno nämner är säkerhetsaspekten viktig. Den dag en stor fläkt går sönder blir det snabbt problem i miljöer där det ställs krav på ett kontinuerligt luftflöde. Skulle en fläkt i någon av fläktväggarna krångla är det enkelt att kompensera bortfallet genom att tillfälligt öka varvtalet på de övriga fläktarna. Att det är väldigt enkelt att installera en fläktvägg är också ett stort plus. Det är bara att stapla de kompletta fläktkuberna på varandra, ansluta kablaget och koppla in starkströmmen, säger Jan Sörensen.

Vid utvecklingsarbetet med fläktväggen har ebm-papst försökt täcka in ett antal applikationsområden där det ställs krav på mycket stora luftflöden och en hög grad av redundans. Laboratorie- och forskningsmiljöer som de hos Kemicentrum är ett sådant område. Andra exempel är datorhallar, sjukhus, livsmedelsindustrin, kemisk industri och stora kontorsbyggnader.




Källa: ebm-papst