Förtätning och mer grönska i städer har tidigare ofta setts som motsatsförhållanden, så resultaten från den stora undersökningen de genomfört i Danmark överraskade forskarna.

Andra studier har visat på en ökad grönska i landskapet som helhet, men här avslöjas att det har hänt även i områden där det också har blivit en ökad befolkningsförtätning

– Detta visar att städer i vår klimatzon kan bli både tätare och grönare och vi vet att grönska i städer är viktigt för människors fysiska och mentala hälsa, säger Karl Samuelsson, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.


Varenda adress i Danmark är med
Forskarna har tittat på bostadsområden i Danmark och tagit med varenda adress i hela landet, över två miljoner adresser. De har undersökt hur många som bor inom en radie av tvåhundrafemtio meter runt varje adress och hur grönt området är.

– Det är ett stort datamaterial, som visar över 20 år av utveckling, 1995 fram till 2016, och vad vi vet är det första gången nationell befolkningstäthet kartläggs utifrån individuella adresspunkter. För att se grönskans utveckling har vi använt oss av satellitbilder, säger Karl Samuelsson.

Karl vill här slå ett slag för de fjärranalysmetoder de använt, med högupplösta bilder från satelliter som ständigt blir bättre, där det kommer att bli möjlig att i än större detalj se hur landskapet utvecklas.

– Det ger oss väldigt stora möjligheter inför framtiden att förstå den här typen av trender i större utsträckning.


Klimatförändringarna orsak men också stadsplanering
Även om klimatförändringarna sedan mitten av 90-talet, med ett varmare klimat men också mera nederbörd, förmodligen är det som orsakar den här ökande grönskan, så trycker han på att stadsplaneringen också gjort det möjligt genom att inte bebygga grönytor.

– Det är ett intressant resultat, för det är någonting som inte finns med riktigt när man pratar om dessa frågor. Att klimatförändringarna, i alla fall på våra breddgrader, antagligen kommer att göra städerna mer gröna i framtiden.


"Viktigt att visa att det går"
Karl säger att det är viktigt att visa att det går att åstadkomma strategiska förtätningar, utan att göra städer så täta att det får negativa folkhälsoeffekter av trängsel och stress, och samtidigt få den positiva effekten av att städerna kan bli grönare på sikt.

Klimatforskare förutspår att vi får mer nederbörd i vår del av världen i framtiden, men också att vädret blir ojämnt, med torrperioder och perioder med väldigt kraftiga regnoväder.

– Framtidens städer skulle kunna bli mer motståndskraftiga om de drar nytta av den ökade grönskan och skapar en grönstruktur som kan klara av den här typen av extremväder.

– Detta betyder inte att klimatförändringarna är bra, de är katastrofala och vi måste fortfarande stoppa dem. Men förhållandevis så ser vi i norden kanske inte lika katastrofala effekter jämfört med vad man kan se på andra platser i världen, säger Karl Samuelsson.



Källa: Högskolan i Gävle