Den stora skillnaden mot ett konventionellt projekt är att man här har låtit klimatberäkningarna ligga till grund för besluten, snarare än att beräkna resultatet i efterhand. Och visst har det gett resultat. De nuvarande beräkningar visar på en minskad klimatpåverkan med nästan 70 procent för de stora byggdelarna jämfört med en nybyggd och jämförbar förskola i Göteborg.

– Förskolan Hoppet når långt, men visar också på utmaningar med att hitta produkter som är helt fossilfria eller klimatneutrala. Vissa lovande lösningar med låg klimatpåverkan har inte kunnat användas då de inte lever upp till de höga krav som Lokalförvaltningen ställer kring giftfria material och brandkrav. Men om vi trots detta lyckas bygga med låg klimatpåverkan, då kan fler klara det anser Elsa Fahlén, innovationsledare Göteborgs Stad.

Göteborgs Stad vill på sikt bli en helt klimatneutral stad och de lärdomar som nu dras från innovationsprojektet Hoppet är en viktig utgångspunkt. För att nå ännu längre i kommande projekt samarbetar Göteborgs Stad med forskare, leverantörer och innovativa aktörer i ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt. På förskolans tomt finns tre komplementbyggnader där målsättningen är att använda dessa som testbäddar för innovativa lösningar. Exempelvis ska byggande med hampakalk, lera och byggstenar från rivningsavfall utvärderas här.

Klimatpåverkan är det centrala i projektet. Både materialval, byggnadens utformning och placering på tomten har anpassats till just det. Byggnaden har en koljerngrund med isolering av foamglas, ett material som till 60–70 procent består av återbrukat glas. Därtill har massivträ valts till nästan alla byggnadskomponenter. Väggar, tak och bjälklag består av korslimmat trä och reglar, fasaderna förses med naturträ, golvet planeras i kork och kubb, och de flesta interiörerna får ytskikt av trä.

– Det har varit både utmanande och fantastiskt givande att arbeta så fokuserat med projektets klimatpåverkan och låta gestaltningen bli en lösning på de resultat som vi vill uppnå. Huset karakteriseras av flera byggdelar med olika förskjutningar i ett spel av form och relief. Fönstren är inramade och skapar sittplatser som knyter ihop inom- och utomhusmiljön. Byggnadens utskjutande träprofiler ger ett ytterligare djup och ett mjukt intryck genom de skuggningar som uppstår. Med sin hållbara och lekfulla närvaro ska förskolan ge oss hopp om en fossilfri framtid, säger Andreas Lebisch, ansvarig arkitekt på LINK arkitektur.

Bakom projektet står över 50 engagerade projektörer, med Göteborgs Stad som beställare. Under sommaren börjar förskolan byggas och till jubileumsåret 2021 flyttar förskoleverksamheten in.



Källa: Link Arkitektur