Bra arkitektur är inte bara ståtliga fasader, utan även ett hänsynstagande till byggnadernas funktionalitet och deras byggnadstekniska konstruktion. På samma sätt är totalekonomin inte bara en byggkostnad. Totalekonomin omfattar även kostnaderna för att äga, förvalta och underhålla byggnaderna.
Enligt uppgifter från SCB utgör underhåll och reparationer mellan 20–25% av årliga hyresintäkter. En analys från Sveriges Byggindustrier pekar mot samma resultat. 1/3 av totalkostnaderna för drift och underhåll för flerbostadshus utgörs av underhåll.
Underhåll orsakar alltså en betydande belastning på egendomens totalekonomi och är ett område som man kan göra stora besparingar på. Därför är den totalekonomiska beräkningen nära kopplad till de arkitektoniska bedömningarna vid val av konstruktionsmetoder och material.
– Lång livslängd förutsätter robusta lösningar som inte bygger på riskabla förhållanden och har konstruktionsmässigt skydd mot regn, sol och vind. Kort livslängd kräver däremot stor flexibilitet och bra möjligheter för nybygge. När det gäller byggmaterial med lång livslängd och låga underhållskostnader, står murverk sig starkt, förklarar Gitte Krusholm Nielsen, Byggitegel.se.
En totalekonomisk bedömning måste förhålla sig till: bygginvesteringar och livslängd samt drift- och underhållskostnader för att garantera önskad livslängd. Men hur ser det egentligen ut i verkligheten?
Danska Byggeskadefond är ett försäkringssystem för byggskador som riktar sig till allmännyttiga bostadsföretag. Fonden har bl.a. som syfte att sprida kunskap och erfarenhet för att främja kvalitet och effektivitet. Fonden har under mer än 25 år inhämtat kunskap och erfarenheter från allmännyttiga bostadsföretag. Erfarenheter som även täcker svenska förhållanden.
Enligt Byggeskadefonden har en av barriärerna vid totalekonomiska bedömningar varit, att det tidigare inte fanns verktyg för olika konstruktionssammansättningar.
"Sammantaget representerar tak, fasader och fönster ca 80% av byggkostnaderna. Valet av dessa har en betydande inverkan på livslängd samt bygg-, drifts- och underhållskostnader", fastslår Byggeskadefonden.
Därför har fonden, i samarbete med den danska allmännyttiga bostadsföreningen, utvecklat en förenklad beräkningsmodell som underlättar arbetet med att ta fram totalekonomin för tak, fasader och fönster. Beräkningsmodellen är gratis och kan laddas ned från
Byggeskadefonden.dk.
Majoriteten av alla byggnadsskador och försäkringsfall beror på fukt Byggeskadefondens försäkringsersättningar talar sitt tydliga språk. Fukt är den främsta orsaken till skador på byggnader. Boverket har liknande erfarenheter och har etablerat en projekteringsprocess som ska förhindra fuktskador.
Boverket rekommenderar: ”att man använder beprövade metoder med konstruktionsmaterial som har kända och noggrant dokumenterade fuktegenskaper. En beprövad byggnadsdel bör vara kontrollerad och dokumenterad under tillräckligt lång tid, normalt minst tio år, och ha fungerat utan problem”.
Abelone Køster, sektionschef hos Skandinaviens ledande murverkscentret, tvekar inte när det kommer till valet av fasadmaterial:
– Murverk är förbehållslöst det byggmaterial som har längst livslängd och är bäst på att stå emot fukt.
Murverkscentret tillhandahåller gratis kunskap om murverk och murverksprojektering på
Mur-tag.dk. Där kan man även ställa frågor till forskarna.
Rekommendationer baserat på 25 år av kunskapsinhämtning • Välj realistiska lösningar som är väl avvägda i relation till byggekonomin
• Fokusera på livslängd och totalekonomi
• Skapa ett samband mellan projekt och drift redan vid byggets planeringsfas
• Välj enkla och byggbara lösningar med byggteknisk behållning
• Välj robusta material som lämpar sig för dagens klimat med hög luftfuktighet och fluktuerande temperaturer
• Begär dokumentation på, att material och lösningar är beprövade enligt klimat- eller bruksmässiga förhållanden som motsvarar det konkreta bygget.
Källa: Byggitegel.se
