Det är femte året i rad som utmärkelsen delas ut av Sveriges Arkitekter och HSB Riksförbund. Varje år har Örebro tilldelas en topp tre-placering.

– Det här är ett fortsatt kvitto på att vi klarar av både höga ambitioner i gestaltning och volym i byggnation samtidigt som vi nu klättrar i poängen utifrån vårt arbete med klimatfrågor, säger Ullis Sandberg (S), kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor.

– Fantastiskt att vi år efter år hamnar på pallplats. Det betyder att arkitektkåren och byggbranschen har förtroende för hur vi arbetar. Att vårt samspel med arkitekter och byggherrar uppskattas och fungerar är viktigt för att kunna möta klimatförändringar och förändringar i samhället, säger Peder Hallkvist, stadsarkitekt.

I kriterierna för utmärkelsen har man tittat på vilka kommuner som har lyckas bäst med kombinationen att skapa hälsosamma livsmiljöer där människor vill bo och att tillmötesgå efterfrågan på bostäder som också är hållbara. I år har klimataspekterna fått större betydelse.

Om utmärkelsen
Utmärkelsen Årets Arkitekturkommun delas ut av Sveriges Arkitekter och HSB Riksförbund till den kommun som bäst lyckas kombinera ett förhållandevis högt bostadsbyggande med goda villkor för att utveckla en attraktiv och hållbar arkitektur.

Utmärkelsen utgörs av två delar. En del är ett index som bygger på enkätsvar från Sveriges arkitektkår, som bedömt hur kommunerna arbetar med arkitektur. Arkitekterna har bland annat bedömt kommunens arkitektkompetens, bemötandet från kommunens personal och kommunens nytänkande och vilja att pröva nya lösningar. Den andra delen är offentlig statistik som värderar kommunerna utifrån förmågan att planera byggande i relation till bostadsbehovet.


Ur motiveringen:
Örebro har varit på podiet samtliga år som Årets arkitekturkommun delats ut. Första året, 2017, vann Örebro. Året efter kom kommunen trea. De senaste tre åren har Örebro kommit tvåa. Ingen annan kommun har uppvisat en så stabil placering i toppen.


Byggande, administrativa rutiner och lagefterlevnad
Örebro har i år stärkt resultatet vad gäller delindexet avseende byggande, rutiner och lagefterlevnad. I år placerar sig Örebro på samma poäng och resultat som förstapristagaren och knappar i denna del in några poäng på vinnaren. Resultatförbättringen för Örebro förklaras av att kommunen både är med i föreningen Klimatkommunerna och ställer klimatkrav på byggmaterial vid ny- och ombyggnation av egna fastigheter.

Det som skiljer ut Örebro och gör att kommunen inte får högre resultat är hur det planerade byggandet i relation till flyttnettot utvecklats den senaste femårsperioden. När det gäller planerat byggande i relation genomsnittligt flyttnetto ligger Örebro näst sist av kommunerna på topp 20.


Arkitektkårens bedömning
Rutiner och processer har alltså fått ett något högre resultat i Örebro i år. Indexet som visar arkitektkårens bedömning ligger emellertid still på en fortsatt mycket bra nivå. Örebro har legat bra till redan tidigare år men ligger några poäng efter förstapristagaren i denna del. Både privatanställda arkitekter och kommunanställda arkitekter ger höga omdömen. Totalt sett har resultatet stärkts med några tiondelar jämfört med förra året.


Källa: Örebro kommun