FOJAB vinner tävlingen om Masthusens sista kvarter
2022-08-17
Bild: FOJAB Det tilltänkta trähuset står som en infattad ädelsten mitt i kvarteret och blir det sociala navet för kvartersgemenskapen (bilden är en illustration).
Bild: FOJAB Vinnarförslaget från FOJAB innefattar cirka 240 lägenheter (drygt 14 000 kvm boarea) och publika lokaler.
Efter parallella uppdrag har FOJAB utsetts att gestalta den sista pusselbiten i Masthusen i Malmö, Nordens första BREEAM-certifierade stadsdel. En del av kvarteret är tänkt att bli ett pilotprojekt för klimatneutralt byggande enligt LFM30.
Kvarter 14 är sist ut i Skandia Fastigheters utveckling av området runt Masttorget i Malmöstadsdelen Västra hamnen. Vinnarförslaget innefattar cirka 240 lägenheter (drygt 14 000 kvm boarea) och publika lokaler.
Gestaltningen utgår från – och spinner vidare på – platsen där havet möter staden, på Västra hamnens palett av varma och naturliga material och det publika läget vid torget. ”Ett stramt och elegant förslag med en känsla av modern funkis”, enligt juryns utlåtande.
– Kvarteret ska ge tillbaka till staden och Malmöborna, och vara en välfungerande del av sitt närområde. Vi har tillsammans med Skandia Fastigheter arbetat hårt med stadsmässigheten, med aktiva bottenvåningar och ett blandat program med verksamhetslokaler, gemensamhetslokaler och olika sorters bostäder, säger arkitekt Ida Stavenow.
Den ljusa och informella arkitekturen förenas med nyskapande hållbarhet. En del av kvarteret planeras bli ett pilotprojekt för klimatneutralt byggande enligt LFM30 (Lokal Färdplan Malmö).
– Vi skissar på ett massivträhus med bostäder, cykelgarage, växthus och gemensam takterrass. Trähuset står som en infattad ädelsten mitt i kvarteret och blir det sociala navet för kvartersgemenskapen, säger arkitekt Niklas Sonestad.
– Med hjälp av arkitekturen utforskar vi hur man kan göra ett så absolut litet klimatavtryck som möjligt. Vi minimerar betongen genom att plocka bort de delar som normalt sett måste vara betong, det vill säga trapphuset och bottenplattan. Det är både roligare och mer konstruktivt att jobba med klimatutmaningarna så, som en motor för att undersöka oss fram och se vad det kan generera för idéer och arkitektur. Det är så vi vill ta oss an framtida utmaningar, säger Ida Stavenow.
