– Vi driver utvecklingen inom vägbranschen och har redan visat att vi med bättre informationsinhämtning kan optimera våra plogrundor och anpassa mängden salt på vägen. Det är åtgärder som gör stor skillnad på klimatpåverkan. Det har också blivit en stor avlastning av stress i driftledares och saltbilsförares arbetsmiljö. Utöver det finns det också ekonomiska incitament i form av ökad effektivitet och bättre trafiksäkerhet, säger Andreas Bäckström, Svevia

Med modern teknik, som de senaste vägsensorerna och uppkopplade bilar, har det skapats nya möjligheter till detaljerad informationsinhämtning av data som med avancerade algoritmer och artificiell intelligens kan förfina och anpassa vägunderhållet.

– Det som är unikt och som väckt så mycket uppmärksamhet är egentligen inte tekniken i sig utan vår vision om hur vi kan använda tekniken i vår bransch. Och hur vi kan lösa ett problem som hela branschen har. Och inte bara här i Sverige utan även i andra delar av världen där man har vinterväglag.

Tekniken har under de senaste åren testats på sammanlagt fem av Svevias driftområden. Det har gjorts för att få kunskap om hur väl tekniken står sig i olika typer av geografier. När projektet nu går vidare till nästa fas väljer man att koncentrera sig på tre områden. Driftområde Enköping, Västerås och Umeå.

– Det vi behöver göra nu är att förfina metoderna för att samla in informationen om väglag, temperatur och nederbörd. Det finns ännu brister för att säkerställa att vi får in tillräckligt med information om hela vägnätet. I tätort där det finns mycket trafik är det enklare att hitta sätt att samla in information jämfört med i glesbygd. Vi behöver också utsätta systemet för olika väderförutsättningar från svarthalka till riktigt låga temperaturer och stora mängder snö.

Projektet har genomförts i samarbete med B&M systemutveckling, Trafikverket, Vti, Klimator, SMHI, Vaisala och Roadcloud.

Förutom SBUF så bidrar även Trafikverket, Vinnova och branschens entreprenörer med finansiering.



Källa: Svevia