Trafikplats Vega i Haninge utanför Stockholm består av fem platsgjutna broar, varav en spännarmerad, samt stödmurar utefter Nynäshamnsvägen. Vega avlastar en annan trafikplats i Haninge och förbättrar flödet i hela området. Det är ett komplext projekt som projekterades och konstruerades helt utan pappersritningar. 

Viktigt med standarder och öppna format
Vega var ett av Trafikverkets första pilotprojekt inom BIM. Det påbörjades 2015 och 2018 var relationshandlingarna klara och trafikplatsen togs i bruk.

– Syftet med våra tidiga pilotprojekt var att testa olika metoder och undersöka hur vi arbetar med modeller både i projektering och under byggfasen och för att ta fram underlag för relationshandlingar. Erfarenheter från kravställning och arbetet med modeller från Vega och andra piloter har legat till grund för fler projekt. Nu jobbar Trafikverket med BIM-modeller i de flesta projekt, berättar Peter Axelsson, strateg inom BIM, Trafikverket.

För Trafikverket är det mycket viktigt att vara plattformsneutrala, informationen ska inte låsas in och måste vara framtidssäkrad. Därför är standarder och fria format så som IFC på sikt mycket angelägna. Likaså att den digitala modellen är byggbar.

– Större anläggningsprojekt kräver arbete i en lång rad programvaror och med slutlig överlämning till förvaltning. I den processen är standarder och öppna format viktiga för Trafikverket eftersom man är beställare av flera tusen projekt, från små till stora. Annars fungerar inte kommunikationen genom kedjan av aktörer och vi riskerar att få problem vid importer/exporter och framtida underhåll, det är en nyckel till framgång för BIM, säger Peter.

Noggrann planering och krävande konstruktion
Skanska var den upphandlade entreprenören och har i dagsläget genomfört flest ritningsfria projekt i Sverige.

– Beställaren hade mycket höga digitaliseringskrav. Alla objekt i hela modellen är till exempel kodade och de kan filtreras på vad som helst. Vi och teknikkonsulten ELU genomförde många möten innan projekteringen startade, BIM-modellering kräver extra mycket planering, berättar Magnus Westman, produktchef på Skanska.

ELU modellerade och skapade den komplexa konstruktionen med Tekla Structuresoch sedan exporterades den via IFC-filer till Navis Works, som Skanska byggde efter. Även exporten till Q-armering, som armeringsleverantören använde fungerade väl.

Att armera en komplex brokonstruktion är krävande. Grundförhållandena innebar lera som var utmanande att arbeta i och även geometrier i påldäcken krävde anpassningar.

– Det var en stor fördel att modellera trafikplats Vega i Tekla Structures eftersom det är så lätt att anpassa till egna behov. I Vega-projektet utvecklade vi flera komponenter, bland annat en som kunde svepa armering vinkelrätt utifrån vald geometri. De har vi sedan kunnat använda vidare i andra projekt, berättar Björn Lööw, brokonstruktör på ELU, som har genomfört ett stort antal projekt i Tekla Structures.

Modelleringen i Tekla Structures gjorde att man kunde se krockar i armeringen och då komma fram till hur dessa kunde lösas i samarbete med Skanska.

– Vi tog också fram ett verktyg för att modellera pålar automatiskt utifrån ett beräkningsprogram. Sedan kunde Tekla Structures anpassa pålarna utifrån bergytor och även generera rapporter till arbetsplatsen med tillhörande exportmodeller i centrumlinjer. Det verktyget effektiviserade modelleringen av trafikplats Vega ytterligare, säger Mikael Karåker, brokonstruktör på ELU.

Snabba lösningar och färre fel
– Vi har genomfört en komplex grundläggning med 85 kilometer betongpålar på dålig, sank mark, och slog inte av alls många pålar. ELU gjorde ett väldigt bra jobb med modelleringen, säger Skanskas produktionschef Per Holmberg.

Precis som i många bygg- och anläggningsprojekt bestod arbetsgruppen av människor med flera olika nationaliteter. Per berättar att BIM-modellen underlättade samarbetet eftersom en bild inte kräver ett gemensamt språk.

– När en erfaren byggare läser en 2D-ritning ser vi resultatet i huvudet. Men för att förmedla den till andra krävs pedagogik, whiteboard och framför allt tid. Vid påldäckningen var det toppen att titta på modellen och se hur höjder låg och inte minst vilken tillgänglig plats som fanns.

– Alla kan inte armering och att se den och förstå den på papper kräver erfarenhet. Vi har kunnat förutse krockar och att det blivit för trångt. Där har modellen varit ypperlig, det blev färre fel och behov att göra snabba lösningar på plats. Den stora vinsten ligger i tidsbesparingen och färre ÄTOR, säger Magnus Westman, produktionschef på Skanska.

Projektet har genererat såväl miljö- som arbetsmiljövinster. Dels genom kompletta mängdavtagningslistor som kunnat minska spillet, dels genom att det varit lättare att planera i förväg, vilket minskat stress och ”brandsläckningar”.

– I samordningsmodellen lägger vi ihop discipliner, de får med sig el, rördragning och annat som annars riskerar att missas. Det är väsentligt mycket lättare att hitta turordningen i en digital modell, vilket bland annat minskar väntetiderna säger Per Holmberg.

Projektet lade ner cirka 30 procent mindre tid i markarbeten, jämfört med liknande projekt.

– Att använda byggbara modeller innebär att man bland annat kan reducera kostnader, spill och minska väntetider under produktionstiden förklarar Tove Lindblad, affärsutvecklingschef på Trimble Solutions Sweden.

– Man minskar även mängden fel i produktionsskedet som ett resultat av en gemensam syn på vilket arbete man ska utföra. Den byggbara modellen genererar att det blir färre oväntade stopp och störningar och att igångsättningstiden vid nya arbetsmoment blir kortare. Arbetslagen har en klar och gemensam syn om hur nästa moment ska utföras, detta genom att man använder den byggbara modellen ute i produktionen, fortsätter Tove Lindblad.

Vunna erfarenheter
Vilka erfarenheter tar nu Trafikverket med sig från Vega-projektet? Trafikverket har mer än tusen projekt igång samtidigt, och som beställare är det mycket viktigt att leveranser sker standardiserat och enhetligt. Erfarenheter från pilotprojekten har hjälpt dem att få fram bättre kravställning generellt.

– Erfarenheterna i Vega visade på vissa svårigheter kring hur vi skulle följa upp arbetet med kontroller i modellerna där vi behöver bli bättre. Våra specialister ska enkelt kunna säga när projektet kan gå vidare till nästa steg till bygghandling och entreprenör. Det har också blivit lättare att se vissa konflikter, till exempel att säkerställa att det finns ordentligt med utrymme för trädplanteringar som behöver ordentligt med djup samt att tidigt upptäcka eventuella problem kring ledningsdragning, säger Peter Axelsson, Trafikverket.

– BIM och modeller är viktiga delar för anläggningen i ett livscykelperspektiv från planering, projektering, byggande och förvaltning. BIM är både en process och verktyg som hjälper oss att bygga upp en digital anläggning som kan förvaltas på ett effektivt sätt under hela dess livslängd. Där har Vega bidragit med viktiga delar, avslutar Peter Axelsson.



Källa: Trimble